En långsiktig strategi för kortsiktiga innehav

På mikrolistorna finns det goda möjligheter till hög avkastning. Men som alla andra investeringar behöver du en strategi. Detta är en långsiktig strategi för kortsiktiga innehav.

De bästa investeringarna är tråkiga. Framgångar på börsen är i mångt och mycket förmågan att inte brusa upp över sina innehavs tillvaro. Det är väldigt mycket beteende och ganska lite kunskap, om jag ska vara ärlig. 

Vad är beteendet då?

Det är sakerna jag nämnt ett flertal gånger: Köp indexfonder, investera månadsvis för att jämna ut resan och glöm bort att du sparar överhuvudtaget. 

Fokusera långsiktigt och beräkna din exit 4% i taget. 

Försök inte tajma marknaden. Sälj inte när börsen faller med ambitionen att pricka botten. Fånga inte kniven. Det är dömt att misslyckas. 

Investeringar är som meditation. Det är förmågan att inte göra mer än att uppmärksamma vad som händer. När tankarna rusar så måste du hitta tillbaka och notera vad du gör och varför. Låt inte känslorna ta över. Dröm dig inte bort. 

Att sitta still helt enkelt. Skitenkelt i teorin. Ganska svårt i praktiken. 

Men övning ger färdighet. Idag hittar du mig i lotusställning upprepandes mitt mantra oavsett om börsen går upp eller ner. 

Så varför har jag då korta innehav? 

Jo, för internet är en fantastisk plats. Det haussas och skriks på en rad sociala plattformar.  Och detta skapar möjligheter för oss med ett någorlunda sofistikerat brusreduceringsfilter i hjärnan. 

Ofta rör det sig om krångliga innehav i med-/biotech sektorn eller små teknik-specialister som kommer revolutionera världen.

Det är superspännande bolag som är precis i starten av sin utveckling. De har all potential i världen. Det kan gå till månen, men oftast landar de i småspararnas gemensamma soptipp av ångest och desperation. 

Detta är bolag som i stort sett är helt bortkopplade från hur börsen borde fungera. För även om alla bolag värderas efter deras förmåga att generera avkastning i framtiden så har förhoppningsbolagen fortfarande inte tjänat en krona. De är de facto luftslott, uppumpade av småsparares drömmar, optimism och nycker. 

Kurserna styrs inte sällan av den nya tidens orm-oljeförsäljare i aktiegrupper på sociala plattformar. 

Bolagen släpper en studie och kursen rusar. De råkar visa vinst och kursen rasar. Inget är logiskt. Allt är möjligheter. Om du är villig att leva med risken

Mina regler för mina korta innehav. 

Så varför ska man överhuvudtaget investera (spekulera) i denna typ av bolag? Enkelt, det är i dessa småbolag jag gjort mina största vinster. Och om man tycker det är roligt att följa utvecklingen på mikrolistorna så finns det goda möjligheter till hög avkastning. 

Dock har jag satt upp några punkter som jag försöker följa när jag köper och säljer denna typ av aktier: 

  • Jag som mål att inte ha mer än 10% av mitt kapital i förhoppningsbolag. Tio procent känner jag är en rimlig hög nivå som kan ge en bra extra boost till sparandet, men samtidigt lite nog för att inte rubba portföljen helt. 
  • Jag är noggrann med värderingen och köper oftast väldigt lågt värderade bolag. Jag siktar på att hitta bolag med ett BV på 100-200 miljoner. Oftast tjänar som sagt dessa bolag inga pengar alls, de bedriver forskning eller jobbar på sin första produktlansering. Om vi skulle översätta det till ett moget bolag som går med vinst skulle det innebära ett bolag som gör 10 mill i vinst på p/e 10. Typ en godisbutik alltså. Värderingen är inte skriven i sten och jag kan köpa högre värderade bolag om de prickar av andra faktorer. 
  • Jag letar efter bolag där ledningen äger många aktier. Och det får gärna finnas lock-up avtal som hindrar dem från att plötsligt dumpa sina innehav. Tror ledningen så pass mycket på sitt bolag att de har investerat mycket själv i det så ser jag det som ett styrketecken. 
  • Bolaget får gärna vara i en fas där det ska presenteras nyheter de kommande månaderna. Det kan vara studieresultat, produktlanseringar eller spelsläpp. Lyckas man tajma en späckad kalender för ett företag så är chansen högre att kursen stiger i takt med nyhetsflödet. 
  • Bolaget får gärna nyligen ha fyllt på kassan. Eftersom bolagen inte tjänar några pengar så är de beroende av bla. oss investerare för att överleva. En nyemission brukar få kursen att rasa. Jag vill ju oftast inte sitta särskilt länge i dessa bolag och undviker gärna NE:s. 
  • Det finns också vissa sektorer som är mer intressanta än andra. Jag har fått fin avkastning på innehav inom medtech och biotech. Även spelbranschen drar många ögon till sig när de ska lansera ett nytt spel, men hetast just nu är företag inom green-tech. 
  • Jag håller inte innehaven för länge. Jag har gjort misstaget flera gånger att dras med i kursrusningar och hållit bolaget för länge. Detta är den regel jag kämpar mest med att efterfölja. Nedgångarna i denna typ av bolag är ofta ännu värre än uppgångarna. Och det tar följaktligen längre tid för dem att nå tillbaka till höga nivåer. Har man mycket tålamod så gör det inte så mycket, jag har gjort feltajmade köp jag suttit med i ett år innan värderingen har fått mig på plus igen. Men ibland kommer värderingen aldrig tillbaka och då får man bita i det sura äpplet och sälja med förlust. Stop-loss är din bästa vän. 

Nuförtiden brukar jag sälja, oavsett hur framtiden för bolaget ser ut, efter 20-30% uppgång. (Men som sagt, jag misslyckas ofta med att följa den här regeln, jag har hållit innehav tills de gått 500% upp, något jag inte ångrar idag direkt.) Det kan jämföras med de 10% om året  som jag förväntar mig att mina fonder ska ge. 

  • Jag är medveten om FOMO:n. Haussekören på Facebook och Twitter kommer göra sitt bästa att få dig att köpa just den aktien de själva placerat i. Jag håller mig till min strategi, gör min hemläxa,  och försöker att inte dras med i FOMO:n. Har ett bolag dragit iväg 50% på en vecka är det antagligen inte läge att hoppa (det kan vara, men det är läge att vara försiktig). 
  • Jag återinvesterar mina vinster. När jag gjort 20-30% i vinst och sålt så låter jag halva vinsten gå in i min fondportfölj. Halva vinsten ska alltid läggas i långsiktiga indexfonder, andra halvan används för nya spekulationer. 

Så hur har det gått?

Den enda anledningen till att jag fortsätter uppvakta bolag på mikrolistorna är att det betalt av sig. Min tradingportfölj är i skrivande stund upp 110% för året. Så bra har det inte gått varje år, men faktum är att jag är rejält mycket mer plus i den portföljen än jag är i fondportföljen. 

Man ska vara medveten om att senaste årens tjurmarknad har gjort livet enklare för alla ”traders” (obs: jag skulle aldrig benämna mig själv som trader). 

Skulle det komma en rejäl sättning på marknaden så kommer spekulerandet bli mycket svårare. 

Men just nu är strategin att: Hitta lågt värderade bolag, med pengar i kassan, i en het sektor. En strategi som faktiskt betalat av sig än sålänge. 

Därför är diversifiering valium

Diversifiering. Du har kanske stött på ordet förut? Svårt att missa då det lovprisas, nickas och hummas i medhåll så fort det nämns. Och i vissa fall stämmer tesen, diversifiering är grymt… om du börjar närma dig pension (förtida eller ”vanlig”). Men för oss andra ska diversifiering undvikas. Läs vidare ska jag berätta varför.  

Vi har ju konstaterat att börsen som helhet alltid går upp på lång sikt. Ett faktum som skvallrar om att jag därmed gillar indexinvesteringar. Genom indexfonder kan jag äga HELA börsen. Äger jag hela börsen via en indexfond eller sju så kommer portföljen också gå upp, på lång sikt. Dessutom är börsen det i särklass enklaste och mest tillgängliga sättet för vanligt fölk att investera.

25% aktier, 25% räntor, 25% guld och 25% cash – Nej tack!

Men det skvallrar också om ett annat faktum: Om jag äger annat än indexfonder (eller aktier) riskerar min avkastning att underprestera gentemot börsen. Därför ställer jag mig tveksam till diversifiering. Många som investerar gör det med både hängslen och livrem. En vanlig strategi är tex. att ha 25% aktier, 25% räntor, 25% guld och 25% cash, denna skulle då hjälpa investeraren att sova bra om natten vid ett eventuellt börsras. 

Räntor och guld ska agera krockkudde och jämna ut alla toppar och dalar, både i portföljen och hos investeraren. En väldiversifierad portfölj är alltså inget mer än valium för alla nervösa investerarsjälar.   

Sanningen är dock att den typen av säker-före-det-osäkra-allokering av kapital är överdrivet försiktigt när man investerar på lång sikt. Corona-kraschen i mitten av mars borde ha gjort alla medvetna om detta. Börsen idag är i stort sett tillbaka på nivåerna innan en kinesisk fladdermussoppa satte världen i karantän. 

Högre risk är förnuftigt

Om du är ung eller relativt ung (hej alla), och har den fundamentala inställningen att du inte ska röra kapitalet förrän du når din FIRE-summa, så är det förnuftigare att ösa in ALLA dina sparpengar i aktier (gärna med jämna mellanrum, tex. genom ett månadssparande). Allt annat riskerar att stuka din kapitalutveckling och förlänga den i ärlighetens namn ganska mödosamma resan till ekonomisk frihet.  

En genomsnittlig uppgång på börsen varar i snitt i 7 år. Den senaste varade i 10 år och jag är inte helt säker på att den är över, just nu undrar jag om Corona ens gills som ”björnmarknad”, min portfölj tycker inte det i alla fall? 

Samtidigt är den genomsnittliga björnmarknaden bara tre år lång. TRE ÅR. Det är ingenting ur ditt och mitt investeringsperspektiv. Så varför ska du minska många års möjligheter till god avkastning för tre ynka år. 

Om du är 25 år gammal idag och just upptäckt börsen, gjort det klassiska misstaget att köpa några börsraketer, förlorat allt, därefter faktiskt börjat göra din hemläxa och sedermera investera förnuftigt. Är det rimligt att medvetet minska 30 års avkastning för något som du inte vet när det händer och i snitt går över efter tre år (”frågar åt en vän”)? Jag tycker inte det. 

Det finns alltid ett ”men…”

Men om du är äldre, säg 50+, så kan ovanstående typ av diversifiering vara bra. Om du kan känna lukten av ledighet förstår jag instinkten att vilja ta det ”lite lugnt” och inte riskera att lägga till fler år av arbete. Men i snitt räcker det ju med tre års framförhållning. Om du tre år innan du planerar gå i pension diversifierar din portfölj och börsen kraschar dagen efter, så kommer du komma ur krisen lagom till din planerade pensionsålder. Då har du haft tre år då du dels kunnat allokera om mer pengar till dina aktier och dessutom satt av allt nysparande i aktier. 

Kommer jag diversifiera?

Med detta sagt kommer jag med största sannolikhet inte investera som ovan när mina tinningar grånat. Om jag diversifierar så kommer jag antagligen lägga max 20% av kapitalet i räntefonder och behålla resten i aktier. 20% i räntor ger mig en buffert som skyddar mot inflationen och det är tillräckligt för att snabbt kunna allokera mer till aktier vid framtida börsfall. Samtidigt kommer portföljen fortsätta ge en bra avkastning vid alla 7-åriga uppgångar. 

Diversifierings-disclaimer

Det blir lätt begreppsförvirring i investerings-nomenklaturen. Det är helt enkelt skillnad på diversifiering och diversifiering. Jag är emot diversifiering av olika tillgångsslag men jag är för en väl-diversifierad aktieportfölj.

När du väljer aktier är det viktigt att dela upp tillgångarna inom olika sektorer för att skapa en balans till marknadens svängningar. Det är bra att ha lite bank, lite industri, lite teknik, en del fastigheter och några investmentbolag, etc. 

Du behöver också göra en trendspaning. Vilka sektorer tror du kommer gå bra framåt och vilka kan ta stryk av rådande ekonomiska klimat. Vad är övervärderat och vad är undervärderat?

Hur tänker du kring dina investeringar. Diversifierar du?

Följ @frihetmedfire på Instagram

Jag har blivit mer social, nu kan du följa @frihetmedfire på Instagram.

I takt med att den här bloggen utvecklats har jag börjat engagera mig alltmer på sociala plattformar, jag startade med Facebook men är nu främst aktiv på Instagram. 

Jag har spenderat den senaste tiden med att överföra det som redan skrivits här dit. Så om du har bekantat dig med texterna här så kommer du känna igen materialet där. 

 En fördel med Instagram är tillgängligheten, och mitt följarantal har ökat stadigt under de senaste veckorna för att nu vara uppe i lite över 300 personer. Jättekul såklart! (Och som den sucker på bekräftelse jag är boostas mitt ego varje gång nån trycker på like-knappen). 

På Instagram kan jag även skapa lite snabbare inlägg i Stories där jag lyfter dagsaktuella prylar som händer i portföljen eller i den finansiella omvärlden. 

Jag kommer fortsätta skapa innehåll här på bloggen, alla längre texter om investeringsstrategier kommer även fortsättningsvis ligga här. 

Med detta sagt så tycker jag att du som hittat hit även hittar mig på Instagram. 

Jag har samma namn där så om du söker på @frihetmedfire så hittar du mig snabbt. 

Alternativt så klickar du bara på länken nedan. 

@frihetmedfire

Min utdelningsportfölj: Stabila bolag som växer och delar ut sin vinst

I förra inlägget gick jag igenom vad jag kollar på när jag väljer vilken aktie att investera i. Jag la särskild vikt vid P/S-talet och utdelningstillväxten, eftersom jag vill att min portfölj består av bolag som växer och har råd att ge mig en del av sin vinstkaka under lång tid. Min utdelningsportfölj: Bolag som växer och delar ut sin vinst!

Det innebär att jag samtidigt vill ha bolag länge i portföljen, helst för evigt. Den ambitionen nås inte alltid, men faktum är att flera innehav har hängt med sen början. 

Jag brukar djupdyka i innehavens prestation ungefär två gånger per år, en gång på sommaren och en gång runt årsskiftet. Oftast ryker ett bolag om de till exempel sänkt sin utdelning (ett exempel på det som jag ägde tidigare är Kinnevik) då tappar jag intresset snabbt, men det kan också vara att värderingen springer iväg (vilket jag kände att Creades gjort, som jag sålde med fin vinst, men såhär i backspegeln kanske lite för tidigt). 

Men i Corona-tider har jag mer tålamod med innehaven, och de bolag som faktiskt sänkt eller ställt in sin planerade utdelning får en chans att visa sitt värde nästa år. Skulle de fortsätta underleverera så är det bye-gones. Men för tillfället är jag en generös och överseende investerare som solidariskt står (co)vid deras sida. 

Portföljen idag

Jag har 14 ungefär likaviktade innehav i portföljen idag: 

Wihlborgs fastigheter

Kopparbergs B

JM

ÅF Pöyry

Industrivärden C

Peab B

Svolder B

Castellum

Axfood

Hufvudstaden

Investor B

Knowit

Latour B

Gränges

Utveckling

Om man ser på lite längre sikt så visar tre års grafen att jag slår index. Jag är upp 32,6% på tre år medans stockholmsbörsen som helhet är upp 26,94%. Helt ok alltså. 

3-årsgrafen för min portfölj ser bra ut.

Men om vi kollar på årets utveckling ser vi att portföljen inte riktigt hänger med index. Jag ligger just nu -10,59% 2020 medan OMXSPI är -2,66%. 

Min utdelningsportfölj: Bolag som växer och delar ut sin vinst. Årets utveckling visar att jag ligger efter index.
Årets utveckling i portföljen jagar index.

Mycket av detta, både den 3-åriga överavkastningen och årets underprestering, går att härleda till mina fastighetsinnehav. Castellum, Hufvudstaden och Wihlborgs har fått rejält med stryk av Corona-pandemin. Även byggföretagen JM och Peab har fått en smäll på fingrarna. Kanske var det deras höga värderingar som föranledde fallet, kanske börsens oro över att alla kommer börja jobba hemifrån från och med nu. Jag tror de kommer studsa tillbaka över tid och fortsätta prestera bra och håller därför kvar dom i portföljen. 

Utvecklingen bör mätas över långa tidsspann, jag vill som sagt gärna hålla mina innehav för evigt och kommer göra det så länge de fortsätter öka på sina utdelningar över tid och utvecklas affärsmässigt. Och att slå index med över 100% på tre år indikerar för mig att min strategi inte är helt bananas. 

Direktavkastningen

När jag kollar på direktavkastningen ser det dystert ut för året. Portföljen brukar dela ut 3,5%, vilket är lite lägre än jag vill, jag har funderat på att vikta om lite bland innehaven och komma upp i ca 4%. Men nu har 5 av mina innehav ställt in sina utdelningar i år samtidigt som ett par har sänkt sina. Vilket jag som sagt tycker är helt ok under rådande omständigheter. 

Särskilt eftersom många av deras anställda är permitterade och får statligt stöd för att klara att hålla igång sin verksamhet. Att då dela ut vinst till sina aktieägare rimmar illa. Årets utdelning för portföljen ser ut att landa på 1,71%. L

Framtiden

Jag köper fortfarande månadsvis, jag sålde inget under fallet och det är jag nöjd med, att tajma marknaden pysslar jag ju inte med. Jag köper de bolag som ser köpvärda ut för tillfället, jag ökade senast i Knowit, Investor, Axfood och Hufvudstaden. Och jag kommer fortsätta köpa regelbundet varje månad i de innehav som ser mest köpvärda ut. Jag är 100% investerad för tillfället. 

För att veta hur bolagen ligger till använder jag mig av Börsdata.se, en tjänst som låter dig se alla nyckeltal för ett företag över lång tid tillbaka och göra screeners. Jag kollar också in ibindex för att se hur rabatten/premien på mina investmentbolag ser ut. In och kolla de två sidorna om du inte gjort det innan. 

Covid-19 – This too shall pass

Jag tror pandemin kommer sätta stora spår i hur vi arbetar, var vi arbetar och hur vi ser på en arbetsplats. Arbetsmarknaden inom vissa sektorer (läs: privatanställda tjänstemän) kommer visa sig ha förändrats i grunden. Jag tror det är svårmotiverat för vilken företagsledare som helst att skicka anställda med fakirflyg tvärs över Sverige eller Europa för en timmes PowerPoint-presentation, när det går precis lika bra att göra sin dragning via Teams eller Zoom. En win för både den anställda och för miljön, yay!

Men jag tror samtidigt att kapitalismen alltid hittar sin väg. Den muteras och överlever, och kommer stå stark och vital även efter Corona. Men min förhoppning är att den har förändrats till det bättre, med mer flexibilitet och större frihet under ansvar och därmed gett oss fotfolk lite mindre måndagsångest, för kom ihåg, det är som bekant inte måndagar du hatar, det är kapitalismen. 

Rent investeringsmässigt innebär Corona att jag tar ett djupt andetag (no pun intended) och håller fast vid min strategi till min utdelningsportfölj: Bolag som växer och delar ut sin vinst.

Mina investeringar Del 3 – Så sätter du ihop en stabil aktieportfölj

Innehåller affiliatelänkar till Bokus & Avanza

Varför spara i aktier?

Det finns faktiskt en strategi för direktägande i aktier som både kan minska din risk och som har en chans att avkasta mer än index. Jag pratar givetvis om utdelningsaktier. Här går jag igenom vad du behöver tänka på när du sätter ihop en stabil aktieportfölj med utdelningsaktier.

Om du följt den här bloggen och läst min investeringsfilosofi så borde inte detta inlägg få lov att existera. Alla tillgängliga data säger att det är nästan omöjligt att slå index över tid. Du kan ha tur nåt enstaka år eller två, men sett över en längre tidshorisont är stockpicking väldigt svårt (borderline omöjligt) och något som även professionella investerare brottas med. 

Men jag är dålig på regler. Och kanske lite övermodig. Och jag tycker det är kul.  Därför har jag ungefär 1/3 av mina investeringar i aktier (än så länge). 

Vad är en utdelningsaktie?

En utdelningsaktie tillhör ett företag (oftast stort och moget) som väljer att dela ut en del av sin vinst till sina aktieägare, det som också kallas direktavkastning (utdelningen som procent av aktiepriset). 

Vad det innebär konkret är att företaget måste ha cash på kontot.

Kontanter ljuger inte. Företaget kan inte trixa med bokföringen och få verkligheten att se bättre ut än den egentligen är och ändå dela ut pengar. För att kunna dela ut en del av sin vinst måste det finnas pengar på kontot.

Utdelningen kan på så sätt ses som ett bevis för att företaget går bra. 

Hur vet jag vilka företag som delar ut sin vinst och vilka ska jag välja?

Direktavkastningen ser du på aktiens översikt hos din mäklare. Det är en viktig faktor jag kollar på när jag väljer en aktie att investera i. Men när det kommer till att välja aktier finns det flera parametrar att ta i beaktning. 

OBS! Nu blir det lite tekniskt och om du känner att du zonar ut så kan du skippa det här inlägget och hålla fast vid att månadsspara i fonder. Det kommer antagligen fungera bättre över tid. 

Mina kriterier när jag väljer aktier: 

Du är kvar! Grymt. Låt oss fortsätta. Här är de olika siffrorna jag kollar på när jag väljer aktier till min portfölj.  

Utdelning: 

Direktavkastningen är såklart den viktigaste faktorn för att bygga en utdelningsportfölj. Ingen utdelningsaktie utan utdelning, cash is king. Jag vill gärna ha minst 3% i direktavkastning per år. Helst runt 4-5%. Mindre kan vara ok om utdelningstillväxten går spikrakt upp. Mer än 6% gör mig skeptisk, har bolaget verkligen råd att betala ut så här mycket? Vilket leder mig till att kolla på…

Utdelningstillväxt: 

Jag vill inte bara ha en rimligt hög direktavkastning. Jag ser gärna att bolaget höjer den utdelningen varje år. Det är inte mer än rimligt när man tänker på det. Ett företag strävar efter tillväxt, kanske en årlig tillväxt på 10%, då tycker jag att det inte är mer än rätt att en del av den tillväxten tillfaller mig som ägare. 

Om ett företag klarar av att höja sin utdelning över tid ser jag det som ett superstarkt tecken på ett hälsosamt och välskött bolag. 

Det finns bolag på svenska börsen som höjt sin utdelning i 20 års tid. Och i USA finns det bolag som höjt i mer än 40 år. 

Jag väljer alltid bolag som höjer sin utdelning eller som i varje fall inte sänker den. (Utom vid absolut extraordinära omständigheter, som nu med Corona). 

Utdelningsandel: 

Utdelningsandelen visar hur stor del av vinsten som går till aktieägarna. Här sätter jag ett generellt tak på 65-70%. Mer än så gör att risken för att bolaget inte mäktar med en höjning ökar, och jag vill som sagt se höjningar en lång tid framöver. 

P/E tal: 

Price/Earnings visar vad marknaden värderar bolaget till. Talet visar hur många årsvinster du får betala för företaget. Jag letar bolag med relativt låga p/e-tal. Men jag följer inte det så slaviskt. 10 är toppen och 20 kan vara helt ok, allt beror på omständigheter. 

Sticker p/e talet iväg och aktien handlas runt 30-50 så knycklar jag mina ögonbryn och undrar misstänksamt om inte bolaget är lite övervärderat. 

Ett lågt p/e-tal kan visa på ett undervärderat bolag men det kan också vara tecken på att företaget går eller kommer gå dåligt. 

Dock vill jag gärna ha ett lägre p/e än marknaden i stort. Knivigt, därför förlitar jag mig mer på nästa tal…

P/S tal:

Price/Sales visar aktiepriset i relation till försäljningen per aktie. Om ett företag säljer varor eller tjänster till ett värde av 100 sek/aktie och aktien kostar 50 sek. Då blir p/s-talet 50/100= 0,5. 

Försäljning och intäkter är själva blodomloppet för ett företag. Därför är p/s-talet bra att kolla på. 

Studier visar att företag med låga p/s-tal överpresterar över tid. Anledningen till det beror på att även en liten justering i företagets marginaler (genom interna omstruktureringar eller liknande) ger stora effekter på sista raden i bokslutet och därmed givetvis på aktiekursen. 

Jag ser gärna ett p/s-tal på under 2, helst under 1,5. 

En enkel formula:

Det finns såklart fler siffror och parametrar att ta in när man väljer aktier, men de som nämnts ovan räcker ganska långt när du ska sätta ihop en utdelningsportfölj. 

Det hela är ganska enkelt: 

Stort, välskött och stabilt företag + Hög direktavkastning + Utdelningstillväxt + Rimligt p/e -tal + Lågt p/s-tal + lagom Utdelningsandel = En potentiellt bra investering. 

Diversifiering i portföljen

När du sen väljer aktier är det också viktigt att dela upp tillgångarna inom olika sektorer. Detta är för att skapa en balans till marknadens svängningar. Det är bra att ha lite bank, lite industri, lite teknik, en del fastigheter och några investmentbolag, etc. 

Du behöver också göra en trendspaning. Vilka sektorer tror du kommer gå bra framåt och vilka kan ta stryk av rådande ekonomiska klimat. Vad är övervärderat och vad är undervärderat?

Hur många företag ska jag ha i portföljen?

Jag tycker att ca 10-15 bolag som du gillar och där siffrorna ser bra ut är en bra siffra. Fler än så blir krångligt att hålla koll på. Färre än 10 bolag riskerar att skada diversifieringen, och därmed öka risken. Men med det sagt så är det helt upp till dig, men en tumregel är alltså hellre fler än för få. 

Hur hittar jag aktier att köpa?

Det finns flera sätt. Du hittar alla nyckeltal hos din börsmäklare, tex Avanza. Men det kan ju vara svårt att ens veta var man ska börja. 

Själv använder jag mig av Börsdata.se. Där kan du göra så kallade screeners. Du skriver helt enkelt in dina olika krav på en aktie och sen får du en lista med bolag som uppfyller dessa krav. En fantastisk tjänst för 90 kr per månad. 

Det finns även massor med artiklar på nätet om den här strategin, så bara googla runt på utdelningsaktier eller utdelningsstrategi så kommer du få massor med bra tips. 

Två bra böcker om utdelningsaktier

Marcus Hernhag är en ekonomibloggare och författare med enorm kunskap om bla. just utdelningsaktier. Han har skrivit boken ”Den enkla vägen: Bli rik på aktieutdelning” där han pedagogiskt beskriver sitt tillvägagångsätt för att bygga en solid utdelningsportfölj. 

Mycket av det jag nämnt ovan är inspirerat av den amerikanska författaren Lowell Miler som skrivit boken ”The Single Best Investment”. Den är väl värd att inhandla, eller låna på bibliotek om du hittar den. 

Nu har du förhoppningsvis lite bättre grepp om hur du sätter ihop en stabil aktieportfölj. I nästa inlägg tänkte jag gå igenom alla mina aktieinnehav. Hej på er. 

Mina investeringar Del 2 – Mina fonder

Mina favorit-indexfonder: 

Nu har vi äntligen kommit till de delarna där vi faktiskt börjar placera pengar. Det kan tyckas som en lång uppramp till det här inlägget men jag tror faktiskt att alla föregående inlägg om sparkvot, 4%-regeln, ränta-på-ränta och att ge dig rätt förutsättningar för att börja investera med en rejäl urblåsning av ekonomin är en viktig start för att skapa rätt mind-set och ge en ärlig inblick i FIRE-rörelsens vara och icke-vara. Om du råkat snubbla in på det här inlägget och det är första gången du besöker bloggen så är det värt att läsa dem och ”catcha-upp” på vad som föregått det som nu börjar materialiseras till en investeringsfilosofi, med konkreta tips och en inblick i vad och var jag placerar mina pengar. Då kommer du förstå om det är något för dig eller om det här med ekonomisk frihet inte känns som din kopp te. 

Min taktik

I min egen investeringstaktik utgår jag från att skapa en väldigt bred spridning på mina innehav. Jag vill ha passiv förvaltning och jag vill också ha låga avgifter, helst inte över 0,5% (även om jag gör undantag). Du kan se fondavgiften på Avanza i faktastycket i appen eller på desktop. Och du kan få fram allt om fonden genom att läsa fondfaktabladet som du också kan ladda hem från Avanza (eller på den plattform som du väljer att placera dina pengar på). 

För att få så bred spridning av innehaven som möjligt vill jag ha en bas av globala indexfonder. Detta är fonder som placerar brett över hela världen på stora marknader och de innehåller välkända världsbolag som du garanterat känner igen. Här återfinns Amazon, Apple, Microsoft m.fl. Faktum är att globala index också återspeglar de globala börsernas storlek, därför är det ungefär 60% amerikanska bolag, eftersom USA som världens största ekonomi, står för ungefär 60% av den globala finansiella ekonomin. Men fonderna innehåller även Asien och Europa och därmed även Sverige. Förutom de globala indexfonderna har jag en fond för Asien, en för Sverige, en för USA och två nisch-fonder.

Jag har två globalfonder just nu: 

En väldigt bra och bred globalfond med en låg avgift på 0,2%. Fonden innehåller ca 1500 olika bolag på världens börser. Detta är mitt största innehav. 

Jag har även en global indexfond riktad mot mindre bolag. Handelsbanken har mig veterligen, den enda breda globala indexfonden riktad till mindre bolag. Avgiften är lite högre än Länsförsäkringar på 0,6 %, men det vägs upp av att historiskt sett har småbolag som grupp presterat bättre än storbolagsindex. Just nu i stormiga corona-tider tar dock småbolagen mer stryk och det återspeglar sig såklart i fonden. Vi får se hur det blir med den här fonden, jag har en mindre andel av min portfölj i den.  

Swedbanks Asienfond ger en bra exponering mot Asien och framförallt Kina. Världens fabrik har ett gäng stora företag som i alla fall inte jag vill vara utan i portföljen som t.ex. Alibaba och Tencent. Avgiften på 0,35 % känns även den rimlig.

USA är som sagt världens största ekonomi. Den här fonden från SPP innehåller ca 650 olika amerikanska bolag med jättar som Apple, Microsoft, Amazon Alphabet mfl. Till en kostnad på låga 0,22%. En mycket bra USA fond. 

Jag har valt att placera mitt svenska innehav i en något av en specialfond. Spiltans fond som skapat ett index baserat på svenska investmentbolag är unik på så vis att indexet består av företag som i sig mångt och mycket går att jämställa med fonder. Investmentbolag är bolag som investerar i andra bolag. I Sverige har vi några synnerligen välskötta investmentbolag som Investor, Industrivärden och Latour. Stora stabila bolag som gått mycket bättre än OMX som grupp. Lite förenklat kan man säga att den här fonden ger dig långsiktig aktiv rådgivning till samma pris som en passiv indexfond. En kanonfond på alla sätt. Avgiften är 0,2% 

Jag har även två nischfonder i form av teknikfonder. Dessa är precis tvärtom övriga innehav. De är aktiva, inriktade på en enda sektor och är svindyra. Men ingen regel utan undantag. Detta är två i mina ögon kanonfonder med rutinerade fondförvaltare som slagit index med råge. DNB Teknologi har t.ex. sedan starten 2001 växt med hisnande 1550%. Dessa två fonder följer inte min investeringsfilosofin med att bara investera i breda billiga index, tvärtom faktiskt. Sammanlagt har jag 10% av mitt fondkapital i dessa två fonder så det är mer av en krydda till portföljen. 

Utfall

Min totala avgift för hela fondportföljen landar på 0,5%. I skrivande stund i mitten av april 2020, när corona-krisen härjar som värst, så har portföljen stått emot ganska bra jämfört med sina jämförelseindex. Den är just nu -9% för året vilket kan jämföras med Dow Jones World Index som ligger -17,24% och OMXSPI på -14,5. 

Aktieportföljen:

Alla teorier säger att du ska köpa breda indexfonder och investera varje månad. Jag tror på den taktiken. Det är den logiska filosofin för att bygga långsiktig rikedom på börsen. Trots detta så har jag en aktieportfölj också. Jag vet, först två svindyra teknikfonder och nu stockpicking!? Mitt enda försvar är att jag är dålig på regler, till och med mina egna. Därför har jag ungefär 1/3 av mina pengar i en utdelningsportfölj. Den består av stora svenska företag som delar ut sin vinst till aktieägarna varje år (eller mitt mål är att välja företag som alltid höjer sin utdelning). I nästa inlägg tänkte jag gå igenom min strategi för hur jag väljer företag till aktieportföljen, vilka kriterier som jag kollar på och annat smått och gott. 

En sista disclaimer. 

Mina tips är inga absoluta sanningar. Jag uppmanar dig att tänka igenom dina investeringar både en och två gånger innan du köper fonder. Något som Corona-krisen borde gjort alla smärtsamt medvetna om är att det inte är kul att ha pengar i fonder som du behöver i närtid (inom fem år) när börsen störtdyker. Så gör din ekonomiska hemläxa och investera endast pengar som du kan undvara på lång sikt. Och välj fonder efter eget huvud. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Mina investeringar Del 1 – Bli en indexkramare

Hej, jag skrev detta inlägg i januari, sen har det legat och väntat på att publiceras i två månader. På de två månaderna har börsen gått igenom ett stålbad utan dess like. Bokstavligen har världens börser aldrig fallit så mycket så snabbt som i sviterna av Covid-19. Vissa formuleringar kan därför kännas lite, vad ska jag säga, oinkännande. Men jag är övertygad om min strategi och tycker därför innehållet är viktigare än någonsin. Investeringar i passivt förvaltade indexfonder är vinnarreceptet på lång sikt. Och jag kommer fortsätta föra över mina cash till min ISK på Avanza varje månad.

Det finns många varianter på hur man kan och bör investera sina pengar för att skapa en passiv inkomst. En eller flera hyresfastigheter är till exempel en populär metod. Min grundpelare för att nå FIRE är att investera pengar på världens börser. ”VA?! Är du inte klok?” tänker du nu. ”Ska jag gambla med mina pengar på det sättet? Jag kan ju lika gärna tömma madrassen, köpa en enkel resa till Macau och satsa barnens framtida arv på rött!” Håll i hästarna nu. Även om Macau låter som en ganska kul resa så är det faktiskt logiskt att placera dina pengar på börsen. Ur en ekonomisk synvinkel är det faktiskt sunt förnuft. Din reaktion är dock inte konstig. Faktum är att svenskarnas investeringar minskar för andra året i rad och hela 14% av svenskarnas sparpengar ligger till ingen nytta på vanliga sparkonton). 

Du är redan exponerad mot börsmarknaden

Även om du är innerligt skeptisk till börsen så kan det vara bra att komma ihåg att du redan äger ett gäng fonder genom din pension. Med din premiepension så har du dessutom möjligheten att välja själv mellan flera fonder. Du kan kolla själv: Logga in på pensionsmyndigheten med ditt BankID och se hur dina fonder utvecklats över tid och hur många procent de snittat varje år.

Om du aldrig varit inne på pensionsmyndighetens sajt och gjort ett aktivt val för din PPM så ligger dina pengar i fonden AP7 SÅFA, den sk. soffliggarfonden. Fonden för alla som tycker ekonomi är för krångligt eller tråkigt för att ta upp ens tid. Men oroa dig inte. Att du inte valt är i det här fallet en bra sak. AP7 är nämligen en av de bästa globala indexfonderna som går att hitta för (dina) pengar, med en årlig snittavkastning på ca 10-11% historiskt. Dessvärre kommer vi bara åt den via vår PPM. Hur som helst borde din premiepension ge dig en aha-upplevelse: (jag vet att jag fick en) Pengar på börsen verkar stiga i värde över tid. This changes everything!

Vad är en indexfond och varför ska jag välja en sån?

Om du går till din bank och ber om råd om var du bör placera dina pengar kommer rådgivaren komma med massor av tips. Olika snajdiga alternativ av ”aktivt förvaltade fonder” managerade av bankens egna börsproffs. Människor med fina examensbevis från de bästa skolorna, som vi vanliga människor borde lyssna på när det kommer till så svåra saker som pengar.

Vid en närmre granskning kommer du se att alla fonder, blandfonder, generationsfonder etc. är bankens egna. Priset för bankens ”rådgivning” är i genomsnitt ca 1,5% av ditt insatta kapital. Ungefär tre till fem gånger mer än en indexfond. ”1,5% är ju inte så mycket”, kanske du tänker då. Men kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). 1,5% växer till en rejäl summa över tid. En stor fördel med en indexfond är att den kostar väldigt lite. I vissa fall är den helt gratis att både köpa och äga över tid (nästan).  

Kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). En fondavgift på 1,5% växer till en rejäl summa över tid.

Bankens ”rådgivare” är alltså säljare. De är egentligen inte intresserade av att ge dig råd, utan de vill pracka på sina kunder (japp du) sina egna produkter. Och deras främsta vapen för att lyckas med det är att få pengar och investeringar att framstå som något mycket krångligare än det faktiskt är.  Det värsta är att de flesta av dessa aktivt förvaltade fonder inte lyckas slå sina jämförelseindex över tid. Det är helt enkelt nästan omöjligt att förutse hur marknaden kommer gå över lång tid. Så inte nog med att de tar hutlöst betalt för sin rådgivning, de allra flesta ger dessutom ganska dåliga råd. 

Ok, men VAD är en indexfond?

Börsen är en marknadsplats bestående av företag i olika storlekar och inom olika branscher. För att skapa lite struktur på dessa marknadsplatser (det är ju ändå ekonomer vi pratar om här) så delas börsen upp i olika börsindex. Ett börsindex är en samling aktier med en gemensam nämnare (t.ex. ett land) och en gemensam utgångspunkt: Företagen i fonden köps och säljs inte aktivt av en rådgivare, utan förvaltas passivt. Den speglar de underliggande företagens aktieutveckling. Fonden köps och säljs på automatik efter hur marknaden väljer att värdera innehaven i den. 

Ett vanligt index är en börsplats, i Sverige har vi Stockholmsbörsen OMX. Den kan du köpa hela (OMXSGI), eller valda delar av, t.ex. små, medel eller stora företag. Ett exempel är OMX 30, ett index som innehåller de trettio mest omsatta aktierna på stockholmsbörsen, dvs. de trettio företag som säljs och köps mest på svenska börsen. Ett ganska litet index sett till antal företag, men monetärt stort och stabilt eftersom de trettio bolagen som utgör indexet är stora svenska företag som varit med länge, t.ex. Swedbank, Volvo, H&M och Nordea.  Andra index kan följa en viss sektor, som tekniksektorn, spelbranschen eller fastighetsbranschen. 

Indexfonder förenklar dina investeringar

Gemene man är inte intresserade av att sitta böjda över årsredovisningar och göra kalkylerade makroekonomiska beräkningar för den svenska verkstadsindustrins påverkan när Kina höjer tarifferna på exporterade varor. Gemene man vill kolla på The Crown på Netflix uppkurade i soffan, med en kopp te. Det är vad jag tror och det är därför hela FIRE-communityn älskar indexfonder. De är de enklaste och mest logiska investeringarna som finns om du inte har ett specialintresse i årsredovisningar. Med indexfonder får du enkelt tillgång till hela aktiemarknaden och kan samtidigt känna dig (relativt) trygg med din investering. (Med det sagt så gillar jag årsredovisningar och även om det mesta jag investerar hamnar i indexfonder så placerar jag en del direkt i aktier. Jag kommer gå igenom mer i detalj hur jag investerar i Del 2 & Del 3). 

En investerares behov av valljud

Du utsätter dig för större risk om du istället för indexfonder själv försöker välja vinnaraktier sk. stockpicking. Om ett av dina val går dåligt kommer din portfölj underprestera jämfört med index. Detta eftersom ditt enstaka innehav har större plats i din portfölj jämfört med dess plats i ett index. Inte nog med det, på kort sikt vet vi att hela börsen kan gå åt helvete, då och då kommer kursfall på 50% att hända. (När detta publiceras så har börsen haft sin största nedgång sedan depressionen på 30-talet i och med Corona virusets framfart). Men historiskt sett går börsen som helhet ALLTID upp på LÅNG SIKT. Det innebär två saker:

  1. Du borde köpa hela börsen. Alla företag. Det gör du allra enklast genom väl valda breda indexfonder. 
  2. Du borde aldrig försöka ”tajma marknaden”. Det vill säga undvik alla försök att sälja på topparna och köpa på bottnarna (den typen av ”trejdande” låter grymt i teorin, men är typ omöjligt). Ett annat sätt att se på det är att du måste inse att börsen är en irrationell berg- och dalbana. Den går både upp och ner och du gör bäst i att stanna i vagnen genom hela resan. Då kommer du rulla in på stationen glad och upprymd och rik på nya erfarenheter. Om du däremot låter dig påverkas av att alla skriker i panik, sliter upp säkerhetstången under resans gång och slänger dig av vagnen i hopp om att landa säkert, ja då är risken tyvärr överhängande stor att det går illa. 

Punkt nummer två är kritisk, det kräver ett psyke starkare än en trotsande treårings. När skiten träffar fläkten så är det bra att ha några avslappningsövningar nära til hands. Tio timmar valljud på Youtube kanske inte är ditt förstahandsval, men se till att ha nåt som lugnar dina nerver. Och kom ihåg: Få inte panik och sälj även om ”alla” råder dig till det! Det bästa du kan göra är att köpa breda indexfonder regelbundet, t.ex. genom ett automatiskt månadssparande och glömma bort det. 

Vilka indexinvesteringar gillar FIRE-anhängare?

De index jag är intresserade av är till stor del breda globala indexfonder. Fonder med företag från massor av olika sektorer från hela världen. Ju större ju bättre. Helst vill vi ha ALLA företag på en börsplats. Om inte det finns så vill vi ha den indexfond innehållandes så många företag som möjligt. Varför då? Jo, under ett börsår kommer vissa företag gå bra eller till och med riktigt bra, vissa kommer gå ok och andra riskerar gå i konkurs, eller stå svettiga vid randen av sin egen ekonomiska avgrund. Genom att köpa alla dessa företag skyddar vi oss mot de sistnämnda. Som bekant är den största möjliga nedgången för ett företags aktiekurs 100%, konkurs, en slocknande stjärna på börs-himlen, det händer inte jätte-ofta men ibland.

Samtidigt är den största möjliga uppgången oändlig. Detta innebär att trots att börsen rör sig upp och ner enstaka år (vilket inte alltid handlar om hur företagen faktiskt presterar på sista raden) så går den stadigt uppåt på lång sikt, dåliga företag försvinner och otidsenliga företag underpresterar.

Men för varje Kodak finns det ett Amazon (två nötta men belysande exempel). Kodak var ett gigantiskt företag som främst livnärde sig på att sälja kamerafilm. Alltså den där fysiska plastremsan som framkallades till foton och som till sist bara hipsters på Södermalm köpte för att kultivera sin trendighet anno 2011, typ. Kodak höll med om att internet bara är en fluga och ignorerade samhällets och kanske framförallt kamerans digitalisering, och ja ni kan gissa resten. Börskursen rasade, enorma börsvärden raderades. Amazon däremot fattade det här med digitaliseringen. De började med att sälja böcker på nätet, idag underhåller de världens största digitala infrastruktur och planerar för hur de kan bygga framtidens vägar ut i rymden. Ett bolag som siktade mot stjärnorna och lyckades, bokstavligen. Och börskursen? + 37400 % sedan introduktionen 1998. 

Börsen tuffar alltså på uppåt och trots att den själv-korrigeras ibland så är det sammanlagda utfallet positivt på lång sikt. Hur positivt undrar du då? 

Vilken avkastning kan jag vänta mig?

För att ge en grov mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning kan nämnas att globala indexfonder har snittat en historisk avkastning på ca 7-8% om året. Svenska OMX har avkastat mer, ca 11% per år i snitt, om man ser tillbaka sedan starten. Nu är inte historisk avkastning en garant för att framtiden kommer bjuda på samma uppgångar, men samtidigt är folk sina vanor trogna. Vi handlar det vi behöver regelbundet och det vi inte behöver då och då. Går TV:n sönder köper vi en ny. Tar mjölken slut så springer vi ner till Coop. Och säger trenden att dina bilder ska framkallas på riktig film, ja då kanske du är en av dem som trotsar teknologins framfart och köper en rulle eller två. Kanske till och med från Kodak.

Det fina är att allt detta ryms inom samma enkla indexinvestering. Det är anledningen till varför jag investerar mina pengar i passivt förvaltade indexfonder. Det är därför vi FIRE-människor är indexkramare. För vem vill inte omfamna en idé där en enda investering rymmer alla människors olika behov och intressen? En investering som dessutom ökar i värde över tid. Det blir inte enklare än så, låter perfekt i mina öron. 

Nästa inlägg kommer jag redogöra var jag placerar mina pengar. Jag tänker börja med bra fonder att placera i och därefter prata om direktinvesteringar i aktier. 

Tills dess, indexkram på er. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Din ekonomiska verktygslåda

Innehåller affiliatelänkar till Avanza

I detta inlägget tänkte jag prata om hur du fyller din ekonomiska verktygslåda och ge en snabb överblick över de redskap och färdigheter som behövs för att börja göra smarta investeringar. Vi har redan kollat på teorin bakom FIRE. Om du läst tidigare inlägg så har du full koll på 4%-regeln, sparkvot och ränta-på ränta. Du har också vårstädat din ekonomi och börjat ta hela filosofin bakom frihetsrörelsen FIRE till ditt hjärta. Gott så, men hur exekverar du drömmen ekonomisk frihet rent praktiskt?

Jag måste börja med att erkänna att jag är världens minst händiga person. Så inläggsnamnet är både ironiskt och tillfredställande på samma gång, för detta är verktyg jag faktisk hanterar till fullo. Jag är numer en autodidaktisk zenmästare i ekonomi, på väg mot nirvana. Inte illa med tanke på att jag för inte alls länge sedan hade noll koll på pengar och investeringar. Och hit kan du också nå. Även om du som jag har tummen mitt i handen när det kommer till ekonomi. Ok here goes, grundplåten för din ekonomiska verktygslåda:

Gör en budget: 

Lista alla dina inköp och utgifter för en månad. Leta efter utgifter som sticker ut och testa att ta helt enkelt bort saker du inte använder en månad. Kollar du t.ex. på alla sju streamingtjänster? Har ni ett eller två spotifykonton? Varför inte köpa ett familjekonto. Se över dina luncher, behöver du äta allt ute? Hur mycket shoppar du? Prova sätta en gräns på inköp av tex. kläder, jag lovar att du inte kommer sakna det lika mycket som du tror. 

Att bli medveten om var pengarna tar vägen är ett effektivt sätt att skära ner på dina utgifter. Kom ihåg, varje krona sparad är en krona investerad, är åtta kronor om 20 år (typ). 

Om du lever i ett parförhållande så är det jättebra att göra budgeten tillsammans. Att ha nån att bolla pengafrågor med hjälpte otroligt mycket i vårt hushåll. Att ha sin partner ombord på FIRE-tåget gör det hela mycket enklare och roligare. 

När du eller ni sen gör budgeten så var ganska hård, men inte för hård. Sätt mål för dina utgifter som ligger precis på gränsen för vad du tror är uppnåeligt. Du kommer se att denna gräns hela tiden kommer förflytta sig under resans gång och det du en gång trodde var omöjligt kommer kännas lätt som en plätt längre fram i tiden. Till exempel, om du brukar shoppa kläder för 2000 kr i månaden, sätt inte budgeten på 300 spänn, börja med 1500 kr och sänk därefter över tid och känn efter vad som är en rimlig nivå för dig. Detsamma gäller mat och luncher. Om du vanligtvis äter ute varje lunch så testa att ta med en låda en gång i veckan, sen två, sen tre osv. En bra budget är både tuff och hållbar. 

Skaffa en målbild för ditt sparande: 

Att ha en tydlig målbild för sitt sparande tror jag är det som hjälpt mig mest av allt. Genom att sätta ett mål för hur livet ska bli när FIRE-siffran är uppnådd gör allt enklare, tydligare och roligare. Det är roligare att äta matlåda istället för utelunch om du vet att varje låda är ett steg närmre slutmålet om ett liv utanför ekorrhjulet. Så hitta din målbild. Vad drömmer du om när du väl nått FIRE och lämnat kravet på att lönejobba bakom dig? Skriv ner ditt mål och ta fram det då och då när modet tryter, jag garanterar att det ger dig energi till att fortsätta.

Ha regelbundna ekonomimöte: 

Denna tangerar första punkten om att göra en budget med din partner. Om du spatserar på FIRE-stigen solo så får du köra en Gollum-variant och hålla dina ekonomimöte med dig själv. Oavsett så tycker jag det är nyttigt att hålla ekonomiavstämningar hemma. Jag vet, möten är skittråkiga, i arbetsvardagen handlar möten mest om att få det att se ut som om du tar anteckningar när du egentligen övar på din framtida karriär som serieskapare för The New Yorker. Så precis som på jobb bör du försöka hålla mötet kort. Väldigt kort. Gå igenom veckan, kolla om/var du/ni bommade/höll budgeten, ge dig själv en smäll på fingrarna/klapp på axeln och lova dyrt och heligt att nästa vecka kommer bli bättre.

Öppna ett investeringssparkonto (ISK)

Nu börjar vi närma oss själva investeringarna (nästa inlägg ska jag prata innehav, jag lovar). Ett ISK, eller ett Investeringssparkonto är faktiskt ett helt fantastisk finansiellt verktyg som svenska staten generöst nog gett oss för att stimulera sparandet i landet. 

Förr i världen när du ägde värdepapper så var du tvungen att ha dessa i en aktiedepå, ett skitkrångligt system som innebar att du var tvungen att redovisa varje vinst och förlust för skatteverket. Du behövde i och för sig bara betala skatt på vinsterna och du kunde kvitta förlusterna, vilket såklart är bra. Men systemet (som fortfarande finns, du kan välja att investera via en aktiedepå om du föredrar det) är ändå en för hög tröskel för gemene finansiell novis i landet.

Därför skapades ISK-konton. På ett sådant dras automatiskt en väldigt låg skattesats varje år, för närvarande 0,375% på hela kapitalet. Du som innehavare kan äga hur många aktier eller fonder som helst på ditt konto och göra hur många köp och försäljningar som helst utan att behöva tänka på deklarationshelvetet som normalt sett följer.  Så om du har ett innehav på 1 miljon kronor på din ISK så betalar 3750 kr i skatt för hela året. Du måste betala skatten oavsett om dina tillgångar går plus eller minus, men eftersom skattesatsen är så låg så är det förmånligt så länge dina investeringar går plus. 

Avanza, Nordnet eller gammelbanken?

Du kan öppna ett ISK på din vanliga bank eller nån av nätmäklarna Avanza eller Nordnet. Jag personligen har mina pengar på Avanza som jag tycker har en helt överlägsen app och ett trevligt gränssnitt. Jag har även testat Nordnet, som det absolut inte är några fel på, men jag tycker inte deras app är riktigt lika vass, även om den fått sig en rejäl uppgradering i senaste versionen.

Nordnet har ett trevligt community som heter Shareville som du bara får tillgång till som kund. Avanzas community heter Placera, ett öppet forum med allt det för med sig (mörkermän och gaphalsar gör vad de kan för att höras högst och mest där). Vad du väljer är givetvis upp till dig och dina preferenser. Det är värt att komma ihåg att många av de traditionella bankerna inte erbjuder köp i andra fonder än sina egna (konstigt, eller hur?). Så om du vill supersiza ditt buffébord av värdepapper så är Avanza eller Nordnet att föredra. 

Starta ett månadssparande:

Ett vanligt misstag många gör när de ska komma igång med sitt sparande är att de tänker på sparandet som en effekt av resten av sin ekonomi, och investerar därefter. Dvs sparandet sker efter att alla räkningar är betalda i slutet på månaden. Det är ju på ett sätt ett logisk feltänk. Men det är ändock ett feltänk, för det ger utrymme för undanflykter från ditt sparande. Prioritera istället att betala dig själv först innan du betalar alla andra. Och eftersom du gjort en sån grym budget så är det ingen risk att du har för mycket månad kvar i slutet på pengarna. Det enklaste sättet att få en rutin på detta beteende är att sätta upp ett automatiskt månadssparande till din ISK. Kolla i inställningarna på Avanza hur du går tillväga. 

En roligare miniräknare:

En sak som hjälper mig att hålla modet uppe och påminna mig om varför jag pysslar med detta är en av de otaliga FIRE-kalkylatorer som finns online. Med dem kan du enkelt knappa in sparkvot, inkomst, förväntad avkastning etc. och få en överblick på hur lång tid det kommer ta att nå din FIRE-siffra. Du kan googla dig fram till en uppsjö av räknesnurror som finns. Jag gillar denna enkla variant.  Prova att lattja dig fram till hur olika förutsättningar ger olika utfall. 

Tålamod och disciplin:

När du testar din nya leksak FIRE-kalkylatorn så blir det ganska snabbt tydligt att det viktigaste verktyget vi har är vår egen förmåga att hålla modet uppe. Det är med en stor dos tålamod och massor av disciplin som du kommer nå ekonomisk frihet. Detta är inte modellen för dig som vill göra snabba pengar, tvärtom faktiskt. Investeringar tar tid och måste få ta tid, och din största och viktigaste färdighet grundas i den förståelsen. Det hindrar dig från att ta irrationella kortsiktiga beslut. Som att plocka ut pengarna till en onödig köksrenovering eller att unna dig ett halvår i Thailand eller liknande. Pengarna måste få ligga och jäsa i många år och varje ingrepp i den där degen riskerar att förvandla den till en surdeg. 

Själv-nudging

Eftersom FIRE-rörelsen som sagt är en relativt långsam farkost så tycker jag det är viktigt med pepp på vägen. Vägen till ekonomisk frihet är olika lång för olika människor, men du borde räkna med ungefär 8-10 år med en hög sparkvot på ungefär 40-50%. Se därför till att fira vid utvalda milstolpar. Tex. kan du fira när: 

  • Håller din månadsbudget
  • Lyckas sänka en större utgiftspost
  • Lägger om ditt bolån med bättre ränta
  • När du rebalanserar portföljen 
  • När du når dina sparmål
  • Vid specifika nivåer med din portfölj. Tex. första miljonen etc. 

Detta är några verktyg som är bara att ha på din resa mot ekonomisk frihet. Det är inte på något sätt en uttömmande lista, och jag kommer säkert skriva fler inlägg av samma karaktär. Tills dess.

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Vårstäda din ekonomi

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus & Mat.se

Innan vi går in på specifikt var vi kan investera våra pengar är det vettigt att rensa ut gammalt gruff i privatekonomin. I de senaste inläggen har jag pratat om en ny ekonomisk livsfilosofi baserad på medveten konsumtion, flitigt sparande och smarta investeringar. Saker som i förlängningen kommer få dina pengar att jobba för dig och inte tvärtom. Jag har visat den vidunderliga ränta-på-ränta effekten, redogjort för 4% regeln och visat hur du kan räkna ut din sparkvot. Enkla verktyg och förhållningsregler på vägen till ekonomisk frihet. Om du ska spara pengar måste du leva på mindre än dina inkomster. Kan verka självklart men är ändå värt att nämna. Ju lägre utgifter du har desto mer kan du investera. Du ökar helt enkelt din sparkvot, det vill säga andelen av din inkomst efter skatt som du investerar. 

Genom att syna din ekonomi ser du också i vilka hål dina slantar försvinner. Och tro mig, vi har alla våra slukhål när det kommer till pengar. Jag tänkte därför inleda en återkommande serie med tips på hur man kan spara pengar i vardagen. Vi börjar med de tre största utgifterna ett hushåll vanligtvis har.

Vårstäda din ekonomi – Betala av dina krediter

Jag hade en kollega för ett par år sedan, Thomas, som gjorde en grej av att han aldrig ägt ett kreditkort. Jag brukade tycka att Thomas kändes lite gammalmodig och kanske till och med lite tråkig, eller…långsam. Men faktum är att hans avsky mot kreditkort har mycket att lära oss alla. 

Tillgången till enkla och snabba krediter har förändrat våra konsumtionsmönster i grunden. Allt du vill ha finns vid dina fingertoppar ett par klick bort, leverans dagen efter, helt Smoooth.  Det spelar ingen roll om det är en ny tv eller ditt tionde par skor för året. Faktum är att en annan vän till mig berättade att hans tjejs enda intresse i livet är att shoppa. Han har samtidigt aldrig hört henne säga att hon köpt något. Hon bara klickar hem grejer, en ny tröja eller ett par nya jeans. Bara klick, klick, klick!

Själva transaktionen av pengar är helt abstraherad och ersatt med en mekanisk rörelse utförd av pekfingret. Det faktiska priset hackas upp i små osynliga belopp, knappt märkbara var för sig, fast de kommer med en evig återbetalningsplan. Det är först när alla dessa små klick byggts upp och börjar bli svåra att betala varje månad som många förstår vad dom ställt till med. Och då är det givetvis för sent. Lyxfällan går i lås och vägen ut är lång och vissa fall nästan omöjlig. 

Jag tror många av oss sitter med en kredit eller två. En gammal bankkredit som släpar efter som man pliktskyldigt för över en hundring eller två till varje månad. Eller så kanske du har en IKEA-kredit eftersom om din förra soffa varit en människa skulle den bäst beskrivits som Christer Pettersson. Eller så köpte du in på reklamen i vilken livet blir så himla smidigt med ett Klarna-kort. Men givetvis blir inte livet som Snoops av en bit prokrastinerande plast, snopet nog. 

Många kreditkort lockar med erbjudande som ”räntefritt i tre månader” eller ”Köp nu, betala i sommar” och liknande. Men kom ihåg att om du inte betalar av dina krediter kickar räntan igång. 19,85% som effektivt bromsar ditt sparande och mjölkar dig på ditt framtida liv i frihet. 

Dina konsumtionskrediter är det första du ska betala av om du har några. Själv har jag spenderat större delen av 2019 med att betala av krediter, en extra CSN inbetalning och sviterna av en vattenskada i badrummet. Sammanlagt uppemot nästan 80 000 sura kronor som kunde gjort mycket större nytta på börsen, särskilt som börsåret 2019 visade sig bli ett riktigt rekordår. Men nu när allt är avbetalat så känns det givetvis skönt och jag kommer kunna fokusera fullt ut på investeringar under 2020 och framåt.

Vårstäda din ekonomi – Pruta på ditt bostadslån

Om du bor i bostadsrätt eller villa och sitter med ett fett bolån så finns det mycket pengar att spara på att förhandla räntan med din bank. Efter att bankerna blivit tvungna att redovisa snitträntorna hos sina kunder istället för att luras med sina löjliga listräntor, har det blivit mycket enklare att veta om man betalar för mycket eller rimligt mycket i ränta, jämfört med andra kunder. 

   Vilken bank du har kan spela stor roll. När jag skriver detta har till exempel Skandiabanken en snittränta på 1,34%, medan Länsförsäkringars snittränta är 1,64%, detta är för 3 månaders-räntorna. Det är 0,3 procentenheters skillnad. En ganska saftig summa om du som jag bor i Stockholm med flera miljoner i lån. Om du till exempel har 3 miljoner i bolån innebär det att du betalar 9200 kr mer i helt onödig ränta per år med Swedbank, vilket du kan undvika bara genom att byta bank och få snitträntan hos ett billigare alternativ. Målet är såklart att ha så låg boenderänta som möjligt. Själv är jag relativt nöjd med de 1,2 % vi har på vårt bolån med Handelsbanken, men jag vet att det finns ni som har ÄNNU lägre ränta. Tvätta bort den där nöjda uppsynen, det är ingen tävling OK.

Inom FIRE-rörelsen är det många som gör stora ansträngningar för att kapa sina boendekostnader. Man kan till exempel ha en eller flera inneboende om det finns plats över. Hyra ut sitt hus eller lägenhet via t.ex. Airbnb när man inte är hemma, eller mer radikalt, flytta. Antingen till ett billigare boende i din nuvarande ort eller till en mindre och billigare ort. Detta är givetvis helt beroende av så många fler saker än bara viljan att öka sin sparkvot. Nu pratar vi om ett stort och avgörande livsval som ska passa alla familjemedlemmar och ändå kännas som ett uppsving för alla.

Jag har själv testat det där med att flytta. Vi packade ihop hela familjen och drog söderut från huvudstaden till Skåne. Backlashen blev svidande och efter lite mindre än ett år fick min fru nog och ville flytta tillbaka ”hem” igen. Sagt och gjort, nu är vi tillbaka i stora människobyn, en erfarenhet rikare.  Så om ni funderar på att ta det stora steget att flytta så är mitt råd att verkligen tänka igenom det grundligt. Ja, det finns mycket pengar att spara genom att flytta, men det är ganska meningslöst om en av er inte trivs på den nya platsen.  

Oavsett flytt eller inte, man kan konstatera att det finns pengar att spara i sitt boende. Och jag kommer fortsätta leta nya hem-hacks för att minska våra boendekostnader. 

Vårstäda din ekonomi – Sänk dina matkostnader

Ett dignande kylskåp är helt underbart. Matkostnaderna för en familj är också den summa i en budget som kanske skiljer sig mest åt mellan olika familjer. Det beror på så många saker. Hur man äter, vad man äter, specialkost, träningsvanor, antalet smörgåssugna tonåringar i hemmet, hur många kompisar dina smörgåssugna tonåringar brukar dra med sig hem. Om ni äter kött eller inte. Eller äter ute eller inte. Eller om ni prompt ska ha ALLT ekologiskt eller inte. Nivån på fredagsmyset: nöjer ni er med en påse sour-creme eller är det ostbricka med färska fikon och marmelad från saluhallen? Om du lunchar ute eller packar med matlådor (aka töntlåda).

Det blir lätt pekpinnar och förbud och risk för ett gråare liv när man pratar om att dra ner på matkostnaderna (vem är jag att hindra dig från att frossa på brödpinnar med färsk pesto gjord på ekologiska pinjenötter och handplockad basilika från närmsta lanthandel varje lördagskväll. Om det gör dig lycklig så fortsätt med det, och dra ner på nåt annat istället.)

Istället tänkte jag i en snabb lista visa hur vi sänkte våra matkostnader från 15 000 kr i månaden (JAG VET! Helt rubbat). Till att hålla vår numer ganska facila matbudget på 5000 kr (yay). Kan nämna att vi är två vuxna och två barn, varav inga tonåringar (än), gudskelov. 

  • Vi budgeterade. Alltså på riktigt. Vi satte budgetar på vad allt får lov att kosta. Bommar vi budgeten så kollar vi varför. Om vi kan köpa samma saker billigare nån annanstans eller tänka oss byta just det käket mot ett billigare alternativ så gör vi det.
  • Vi storhandlar (klassiker jag vet, men det funkar) När budgeten är satt, gör vi en veckas inköp på en billig storhandel, helst Mat.se, Annars Willys. Vill slå ett slag för Mat.se som verkligen hjälpt oss på vägen. Det är lätt att kritisera den sortens mat direkt till dörren tjänster som dyra, det stämmer till viss del (även om det är inte alls så dyrt som många kanske tror). Men det Mat.se och liknande tjänster gör är att de förhindrar spontanhandel något alls. Inga impulsköp framme vid kassan. Inga ninja-tillägg i vagnen från barnen etc. På det stora hela har Mat.se varit en superviktig komponent för att kunna minska våra matkostnader med nästan 70%. Katshing!
  • Vi äter vegetariskt. Fredagsburgarn, lördagsgrillen och söndagssteken kostar mer än de smakar. Och även om det kändes ovant i början kan jag berätta att det är helt sjukt vad mycket grejer man kan göra med linser. Linser är grymt, lovar. Ett tips är Under Tian-böckerna. Gott veggo-käk för några kronor portionen.
  • Vi tar med matlådor till jobbet. Istället för att käka en lunch ute för 130 spänn så kan jag packa ner en magisk Dhaal med ris för typ 8 kronor. Linser igen, du ser. 
  • Vi drog ner på utemat med familjen. Med budgeter för familjens excesser på thaikrogen sparar vi våra Bahts till investeringar istället. 
  • Vi köper så lite halvfabrikat som möjligt och lagar och bakar det mesta själv, det är både nyttigare, godare och (oftast) roligare. 
  • Vi dricker mindre alkohol. Vin och öl är vansinnigt dyrt i Sverige, både på Systembolaget och på krogen och därför dricker vi mindre (hälsovinsten är såklart en bonus) Istället unnar vi oss en god flaska vin vid en högtid eller när vi har nåt vi vill fira.
  • Vi köper inte take-away kaffe. Detta behöver jag nog inte förklara närmre. Espresso House och andra är på gränsen till kriminella med de priser de tar för en kopp kaffe. Undvik!
  • Och till sist, om något tar slut så håller vi tillbaka impulsen att ersätta produkten direkt. Vi springer inte ner till Coop Nära, om det inte är absolut nödvändigt. Vid närmre eftertanke så kan det mesta  faktiskt vänta till nästa veckas matbeställning.  

Jag ska inte ljuga och säga att det var enkelt att göra de här förändringarna. Men nu när vi har rutin på våra matinköp så äter vi gott, mycket och med stor tillfredsställelse. Vi känner inte att vi försakat något, snarare tvärtom mår vi bättre än någonsin. 

Detta är några exempel på hur du kan vårstäda din ekonomi. Dock kräver de alla att man lyfter på stenar man kanske aldrig har tänkt på, eller ens velat lyfta på. I uppstarten av FIRE och vägen till ekonomisk frihet är genomlysningen av din privatekonomi som att hitta kvittot i jackfickan dagen efter en bender på krogen. ”Aldrig igen” lovar du dyrt och heligt. Det är dags att hålla det löftet till dig själv. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Sparkvot – Procenten av din lön efter skatt som du investerar

För ett par inlägg sedan nämnde jag att det är mycket räknande i procent i den här rörelsen. Ett faktum som inte kommer ändras av detta inlägget. Idag tänkte jag vi skulle gå igenom begreppet sparkvot. Målet med FIRE är att ändra ditt förhållande till dina pengar och din privatekonomi för att nå ekonomisk frihet. Ett medvetandegörande av hur du spenderar dina slantar idag och ett alternativ för framtiden. Sparkvoten är kvittot på dina ansträngningar. Lite förenklat kan den sammanfattas som procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Motorn till hela sha-bangen. 

Sparkvoten är procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder.

10% sparkvot räcker inte

Länsförsäkringar gjorde för några år sedan en undersökning av svenskens sparande. Undersökningen visade att bland de som tjänade lite mer än medel i Sverige (runt 32 000 kr/mån) så ligger sparandet på ca 3 000 kr per månad. Och en person som har 50 000 kr i lön eller mer lägger undan 5 000 kronor per månad. Det innebär att oavsett vad svensken tjänar verkar sparandet ligga på ca 10% av inkomsten i genomsnitt.

Det är också i linje med vad banker och experter råder oss att göra. Men tyvärr är det här är för lite, iallafall om du vill nå ekonomisk frihet inom ett rimligt kort tidsspann. Varför då? Jo, om du sparar mer innebär det samtidigt att du klarar dig på mindre, när du sänker dina fasta utgifter innebär det att du behöver ett mindre kapital för att täcka dina utgifter med en passiv inkomst. Och ett mindre kapital går snabbare att spara ihop till. Kolla den här uträkningen nedan.

Med en sparkvot på 10% tar det alltså över 50 år av sparande för att skapa passiva inkomster som täcker dina utgifter. I princip ett helt arbetsliv. Du får ett härligt tillskott till pensionen vid 67 helt enkelt. F**k det, säger jag. Hela poängen är ju att slippa arbetslivstvånget i förtid. 

50-60 % sparkvot är den söta punkten

Om du däremot sparar undan 60% av din lön så når du målet om ekonomisk frihet på 12 år. Nu börjar det likna nåt! En hög sparkvot är alltså helt avgörande för att nå målet om ekonomisk frihet innan ordinarie pension. 

Modellerna ovan är hämtade från networthify.com och utgår från en (blygsam) avkastning på 5%. Det innebär en lägre tillväxt av kapitalet än vad som är statistiskt troligt.  Gå gärna in och laborera fram dina egna siffror. Det är hisnande vad en ökad sparkvot innebär i tid. 

Skillnaden mellan sparkvot och investeringskvot

Jag vill göra en skillnad mellan sparkvot och investeringskvot. Sparkvoten anser jag innehåller investerat kapital + alla dina amorteringar varje månad. Investeringskvoten är den summa som åker in i familjens ISK varje månad. Samtidigt som jag anser att amorteringar är bra för att minska risken i din privatekonomi (och med våra nya bolåneregler dessutom något som måste betalas enigt lag), så innebär amorteringar samtidigt att du investerar mindre och därmed förlänger tiden till ekonomisk frihet.  Frågan om vad som ingår och inte i sparkvoten är en omtvistad fråga inom FIRE-rörelsen. Ekonomiskt fri är du som bekant när din passiva inkomst täcker dina utgifter, men är du verkligen fri när du har ett bolån kvar att betala? 

Så beroende av vem du frågar så ingår olika delar i begreppet. Uträkningarna ovan visar investeringskvoten. Jag delar in det såhär: 

Sparkvot: 

Sparkvot = Investeringar till ISK + Amorteringar bolån + Amortering av CSN + Övriga avbetalningar.

Investeringskvot: 

Investeringskvot = Investeringar till ISK alt. andra typer av investeringar (t.ex. fastighetsinvesteringar etc.)

Detta komplicerar saker en del. Bolånet måste amorteras under lång tid, likaså CSN (dock har svenska studielån så förmånlig ränta att det inte gör så mycket om du har ett). Övriga lån och krediter ska avbetalas så fort som möjligt. Noll krediter och lägre bolån innebär lägre ränteinbetalningar vilket ökar dina möjligheter till att investera mer i takt med att du amorterar av lånen. Du skapar också ett skydd mot eventuella kommande räntehöjningar på bostadslånet. Huruvida det händer eller inte är jag inte rätt mensch att fråga, jag hoppas såklart på ett evigt lågränteläge a´la Japan, för jag har bolån (duh). Men detta för säkert med sig andra risker och jag gissar på att jag retat upp nån nationalekonom eller förstå-sig-på-are med mitt skandalösa uttalande (du vet vem du är kompis, nu har du din chans att läxa upp mig och ta ut din frustration i kommentatorsfältet). 

Pensionen komplicerar det hela:

För att komplicera saker ytterligare bör man även ta in pensionsinbetalningar i sin beräkning. Både din PPM och din tjänstepension är investeringar för din framtid. Tjänstepensionen kan du börja ta ut vid 55 års ålder och PPM kan du få ut vid, för närvarande, 62 år. Pensionsåldern kommer öka successivt, och var det slutar får den som lever se. Bokstavligen. Före enkelhetens skull har jag inte räknat in mina pensionsinbetalningar eller mitt pensionskapital när jag beräknar min investeringskvot. Men jag är fullt medveten om att det drastiskt förändrar bilden av min totala ekonomi när jag väl når pensionsåldern. Jag har haft tjänstepensioner på allt mellan 4 % – 12% av lönen beroende på arbetsgivare, vilket gör inbetalningarna över tid svåra att beräkna. Vid närmre eftertanke känns just pensionen och dess inverkan på ens FIRE-summa som ett ämne värdigt ett eget inlägg här på bloggen. Jag får be att återkomma helt enkelt.

Mina investeringsmål: 

Mitt och min frus mål för 2020 är att nå en investeringskvot på 30 % och en total sparkvot på ca 50 %. Ganska tuffa mål men jag tror vi ska klara det. Det roliga är att det blir lite av en sport till sist när man sitter och sammanställer månadens utgifter och investeringar och faktiskt lyckas nå sitt mål. Jag tycker 50% sparkvot är ett rimligt högt mål för de flesta. Och klarar vi av det i dyra Stockholm, så borde det gå att klara på de flesta ställen runt om i landet. Tanken är att både investeringskvoten och den totala sparkvoten ska upp över tid.

Det kostar inte så mycket att spara mer

Sparkvoten är som sagt procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Det blir uppenbart att i takt med att vår sparkvot ökat så märker vi att vi inte saknar det vi avstår från. Det har med andra ord inte ”kostat” särskilt mycket att spara mer, vilket annars är det argument vi får höra från andra och som vi skrämde varandra med innan vi testade. ”Men vi måste ju leva också”, ja absolut, men när blev en ny platt-tv samma sak som ett rikt liv? Eller att äta alla luncher ute, rekreationsshoppa, eller vad det nu än är som är just din pengafälla. Vi har lärt oss att när vi avslutat ett ”slösigt” beteende efter ett annat så är det mycket mindre smärtsamt än vad tanken på att göra det från början antydde.

Spartips för att öka din sparkvot:

Vilket på ett naturligt sätt får bli en cliffhanger till nästa inlägg. Då kommer jag inleda en serie med spartips i vardagen, först ut är ”the big three”. Hur du kan kapa kostnaderna på dina tre största utgifter för att öka din sparkvot och komma närmre 60%-målet. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!