Mina investeringar Del 1 – Bli en indexkramare

Hej, jag skrev detta inlägg i januari, sen har det legat och väntat på att publiceras i två månader. På de två månaderna har börsen gått igenom ett stålbad utan dess like. Bokstavligen har världens börser aldrig fallit så mycket så snabbt som i sviterna av Covid-19. Vissa formuleringar kan därför kännas lite, vad ska jag säga, oinkännande. Men jag är övertygad om min strategi och tycker därför innehållet är viktigare än någonsin. Investeringar i passivt förvaltade indexfonder är vinnarreceptet på lång sikt. Och jag kommer fortsätta föra över mina cash till min ISK på Avanza varje månad.

Det finns många varianter på hur man kan och bör investera sina pengar för att skapa en passiv inkomst. En eller flera hyresfastigheter är till exempel en populär metod. Min grundpelare för att nå FIRE är att investera pengar på världens börser. ”VA?! Är du inte klok?” tänker du nu. ”Ska jag gambla med mina pengar på det sättet? Jag kan ju lika gärna tömma madrassen, köpa en enkel resa till Macau och satsa barnens framtida arv på rött!” Håll i hästarna nu. Även om Macau låter som en ganska kul resa så är det faktiskt logiskt att placera dina pengar på börsen. Ur en ekonomisk synvinkel är det faktiskt sunt förnuft. Din reaktion är dock inte konstig. Faktum är att svenskarnas investeringar minskar för andra året i rad och hela 14% av svenskarnas sparpengar ligger till ingen nytta på vanliga sparkonton). 

Du är redan exponerad mot börsmarknaden

Även om du är innerligt skeptisk till börsen så kan det vara bra att komma ihåg att du redan äger ett gäng fonder genom din pension. Med din premiepension så har du dessutom möjligheten att välja själv mellan flera fonder. Du kan kolla själv: Logga in på pensionsmyndigheten med ditt BankID och se hur dina fonder utvecklats över tid och hur många procent de snittat varje år.

Om du aldrig varit inne på pensionsmyndighetens sajt och gjort ett aktivt val för din PPM så ligger dina pengar i fonden AP7 SÅFA, den sk. soffliggarfonden. Fonden för alla som tycker ekonomi är för krångligt eller tråkigt för att ta upp ens tid. Men oroa dig inte. Att du inte valt är i det här fallet en bra sak. AP7 är nämligen en av de bästa globala indexfonderna som går att hitta för (dina) pengar, med en årlig snittavkastning på ca 10-11% historiskt. Dessvärre kommer vi bara åt den via vår PPM. Hur som helst borde din premiepension ge dig en aha-upplevelse: (jag vet att jag fick en) Pengar på börsen verkar stiga i värde över tid. This changes everything!

Vad är en indexfond och varför ska jag välja en sån?

Om du går till din bank och ber om råd om var du bör placera dina pengar kommer rådgivaren komma med massor av tips. Olika snajdiga alternativ av ”aktivt förvaltade fonder” managerade av bankens egna börsproffs. Människor med fina examensbevis från de bästa skolorna, som vi vanliga människor borde lyssna på när det kommer till så svåra saker som pengar.

Vid en närmre granskning kommer du se att alla fonder, blandfonder, generationsfonder etc. är bankens egna. Priset för bankens ”rådgivning” är i genomsnitt ca 1,5% av ditt insatta kapital. Ungefär tre till fem gånger mer än en indexfond. ”1,5% är ju inte så mycket”, kanske du tänker då. Men kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). 1,5% växer till en rejäl summa över tid. En stor fördel med en indexfond är att den kostar väldigt lite. I vissa fall är den helt gratis att både köpa och äga över tid (nästan).  

Kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). En fondavgift på 1,5% växer till en rejäl summa över tid.

Bankens ”rådgivare” är alltså säljare. De är egentligen inte intresserade av att ge dig råd, utan de vill pracka på sina kunder (japp du) sina egna produkter. Och deras främsta vapen för att lyckas med det är att få pengar och investeringar att framstå som något mycket krångligare än det faktiskt är.  Det värsta är att de flesta av dessa aktivt förvaltade fonder inte lyckas slå sina jämförelseindex över tid. Det är helt enkelt nästan omöjligt att förutse hur marknaden kommer gå över lång tid. Så inte nog med att de tar hutlöst betalt för sin rådgivning, de allra flesta ger dessutom ganska dåliga råd. 

Ok, men VAD är en indexfond?

Börsen är en marknadsplats bestående av företag i olika storlekar och inom olika branscher. För att skapa lite struktur på dessa marknadsplatser (det är ju ändå ekonomer vi pratar om här) så delas börsen upp i olika börsindex. Ett börsindex är en samling aktier med en gemensam nämnare (t.ex. ett land) och en gemensam utgångspunkt: Företagen i fonden köps och säljs inte aktivt av en rådgivare, utan förvaltas passivt. Den speglar de underliggande företagens aktieutveckling. Fonden köps och säljs på automatik efter hur marknaden väljer att värdera innehaven i den. 

Ett vanligt index är en börsplats, i Sverige har vi Stockholmsbörsen OMX. Den kan du köpa hela (OMXSGI), eller valda delar av, t.ex. små, medel eller stora företag. Ett exempel är OMX 30, ett index som innehåller de trettio mest omsatta aktierna på stockholmsbörsen, dvs. de trettio företag som säljs och köps mest på svenska börsen. Ett ganska litet index sett till antal företag, men monetärt stort och stabilt eftersom de trettio bolagen som utgör indexet är stora svenska företag som varit med länge, t.ex. Swedbank, Volvo, H&M och Nordea.  Andra index kan följa en viss sektor, som tekniksektorn, spelbranschen eller fastighetsbranschen. 

Indexfonder förenklar dina investeringar

Gemene man är inte intresserade av att sitta böjda över årsredovisningar och göra kalkylerade makroekonomiska beräkningar för den svenska verkstadsindustrins påverkan när Kina höjer tarifferna på exporterade varor. Gemene man vill kolla på The Crown på Netflix uppkurade i soffan, med en kopp te. Det är vad jag tror och det är därför hela FIRE-communityn älskar indexfonder. De är de enklaste och mest logiska investeringarna som finns om du inte har ett specialintresse i årsredovisningar. Med indexfonder får du enkelt tillgång till hela aktiemarknaden och kan samtidigt känna dig (relativt) trygg med din investering. (Med det sagt så gillar jag årsredovisningar och även om det mesta jag investerar hamnar i indexfonder så placerar jag en del direkt i aktier. Jag kommer gå igenom mer i detalj hur jag investerar i Del 2 & Del 3). 

En investerares behov av valljud

Du utsätter dig för större risk om du istället för indexfonder själv försöker välja vinnaraktier sk. stockpicking. Om ett av dina val går dåligt kommer din portfölj underprestera jämfört med index. Detta eftersom ditt enstaka innehav har större plats i din portfölj jämfört med dess plats i ett index. Inte nog med det, på kort sikt vet vi att hela börsen kan gå åt helvete, då och då kommer kursfall på 50% att hända. (När detta publiceras så har börsen haft sin största nedgång sedan depressionen på 30-talet i och med Corona virusets framfart). Men historiskt sett går börsen som helhet ALLTID upp på LÅNG SIKT. Det innebär två saker:

  1. Du borde köpa hela börsen. Alla företag. Det gör du allra enklast genom väl valda breda indexfonder. 
  2. Du borde aldrig försöka ”tajma marknaden”. Det vill säga undvik alla försök att sälja på topparna och köpa på bottnarna (den typen av ”trejdande” låter grymt i teorin, men är typ omöjligt). Ett annat sätt att se på det är att du måste inse att börsen är en irrationell berg- och dalbana. Den går både upp och ner och du gör bäst i att stanna i vagnen genom hela resan. Då kommer du rulla in på stationen glad och upprymd och rik på nya erfarenheter. Om du däremot låter dig påverkas av att alla skriker i panik, sliter upp säkerhetstången under resans gång och slänger dig av vagnen i hopp om att landa säkert, ja då är risken tyvärr överhängande stor att det går illa. 

Punkt nummer två är kritisk, det kräver ett psyke starkare än en trotsande treårings. När skiten träffar fläkten så är det bra att ha några avslappningsövningar nära til hands. Tio timmar valljud på Youtube kanske inte är ditt förstahandsval, men se till att ha nåt som lugnar dina nerver. Och kom ihåg: Få inte panik och sälj även om ”alla” råder dig till det! Det bästa du kan göra är att köpa breda indexfonder regelbundet, t.ex. genom ett automatiskt månadssparande och glömma bort det. 

Vilka indexinvesteringar gillar FIRE-anhängare?

De index jag är intresserade av är till stor del breda globala indexfonder. Fonder med företag från massor av olika sektorer från hela världen. Ju större ju bättre. Helst vill vi ha ALLA företag på en börsplats. Om inte det finns så vill vi ha den indexfond innehållandes så många företag som möjligt. Varför då? Jo, under ett börsår kommer vissa företag gå bra eller till och med riktigt bra, vissa kommer gå ok och andra riskerar gå i konkurs, eller stå svettiga vid randen av sin egen ekonomiska avgrund. Genom att köpa alla dessa företag skyddar vi oss mot de sistnämnda. Som bekant är den största möjliga nedgången för ett företags aktiekurs 100%, konkurs, en slocknande stjärna på börs-himlen, det händer inte jätte-ofta men ibland.

Samtidigt är den största möjliga uppgången oändlig. Detta innebär att trots att börsen rör sig upp och ner enstaka år (vilket inte alltid handlar om hur företagen faktiskt presterar på sista raden) så går den stadigt uppåt på lång sikt, dåliga företag försvinner och otidsenliga företag underpresterar.

Men för varje Kodak finns det ett Amazon (två nötta men belysande exempel). Kodak var ett gigantiskt företag som främst livnärde sig på att sälja kamerafilm. Alltså den där fysiska plastremsan som framkallades till foton och som till sist bara hipsters på Södermalm köpte för att kultivera sin trendighet anno 2011, typ. Kodak höll med om att internet bara är en fluga och ignorerade samhällets och kanske framförallt kamerans digitalisering, och ja ni kan gissa resten. Börskursen rasade, enorma börsvärden raderades. Amazon däremot fattade det här med digitaliseringen. De började med att sälja böcker på nätet, idag underhåller de världens största digitala infrastruktur och planerar för hur de kan bygga framtidens vägar ut i rymden. Ett bolag som siktade mot stjärnorna och lyckades, bokstavligen. Och börskursen? + 37400 % sedan introduktionen 1998. 

Börsen tuffar alltså på uppåt och trots att den själv-korrigeras ibland så är det sammanlagda utfallet positivt på lång sikt. Hur positivt undrar du då? 

Vilken avkastning kan jag vänta mig?

För att ge en grov mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning kan nämnas att globala indexfonder har snittat en historisk avkastning på ca 7-8% om året. Svenska OMX har avkastat mer, ca 11% per år i snitt, om man ser tillbaka sedan starten. Nu är inte historisk avkastning en garant för att framtiden kommer bjuda på samma uppgångar, men samtidigt är folk sina vanor trogna. Vi handlar det vi behöver regelbundet och det vi inte behöver då och då. Går TV:n sönder köper vi en ny. Tar mjölken slut så springer vi ner till Coop. Och säger trenden att dina bilder ska framkallas på riktig film, ja då kanske du är en av dem som trotsar teknologins framfart och köper en rulle eller två. Kanske till och med från Kodak.

Det fina är att allt detta ryms inom samma enkla indexinvestering. Det är anledningen till varför jag investerar mina pengar i passivt förvaltade indexfonder. Det är därför vi FIRE-människor är indexkramare. För vem vill inte omfamna en idé där en enda investering rymmer alla människors olika behov och intressen? En investering som dessutom ökar i värde över tid. Det blir inte enklare än så, låter perfekt i mina öron. 

Nästa inlägg kommer jag redogöra var jag placerar mina pengar. Jag tänker börja med bra fonder att placera i och därefter prata om direktinvesteringar i aktier. 

Tills dess, indexkram på er. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Vårstäda din ekonomi

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus & Mat.se

Innan vi går in på specifikt var vi kan investera våra pengar är det vettigt att rensa ut gammalt gruff i privatekonomin. I de senaste inläggen har jag pratat om en ny ekonomisk livsfilosofi baserad på medveten konsumtion, flitigt sparande och smarta investeringar. Saker som i förlängningen kommer få dina pengar att jobba för dig och inte tvärtom. Jag har visat den vidunderliga ränta-på-ränta effekten, redogjort för 4% regeln och visat hur du kan räkna ut din sparkvot. Enkla verktyg och förhållningsregler på vägen till ekonomisk frihet. Om du ska spara pengar måste du leva på mindre än dina inkomster. Kan verka självklart men är ändå värt att nämna. Ju lägre utgifter du har desto mer kan du investera. Du ökar helt enkelt din sparkvot, det vill säga andelen av din inkomst efter skatt som du investerar. 

Genom att syna din ekonomi ser du också i vilka hål dina slantar försvinner. Och tro mig, vi har alla våra slukhål när det kommer till pengar. Jag tänkte därför inleda en återkommande serie med tips på hur man kan spara pengar i vardagen. Vi börjar med de tre största utgifterna ett hushåll vanligtvis har.

Vårstäda din ekonomi – Betala av dina krediter

Jag hade en kollega för ett par år sedan, Thomas, som gjorde en grej av att han aldrig ägt ett kreditkort. Jag brukade tycka att Thomas kändes lite gammalmodig och kanske till och med lite tråkig, eller…långsam. Men faktum är att hans avsky mot kreditkort har mycket att lära oss alla. 

Tillgången till enkla och snabba krediter har förändrat våra konsumtionsmönster i grunden. Allt du vill ha finns vid dina fingertoppar ett par klick bort, leverans dagen efter, helt Smoooth.  Det spelar ingen roll om det är en ny tv eller ditt tionde par skor för året. Faktum är att en annan vän till mig berättade att hans tjejs enda intresse i livet är att shoppa. Han har samtidigt aldrig hört henne säga att hon köpt något. Hon bara klickar hem grejer, en ny tröja eller ett par nya jeans. Bara klick, klick, klick!

Själva transaktionen av pengar är helt abstraherad och ersatt med en mekanisk rörelse utförd av pekfingret. Det faktiska priset hackas upp i små osynliga belopp, knappt märkbara var för sig, fast de kommer med en evig återbetalningsplan. Det är först när alla dessa små klick byggts upp och börjar bli svåra att betala varje månad som många förstår vad dom ställt till med. Och då är det givetvis för sent. Lyxfällan går i lås och vägen ut är lång och vissa fall nästan omöjlig. 

Jag tror många av oss sitter med en kredit eller två. En gammal bankkredit som släpar efter som man pliktskyldigt för över en hundring eller två till varje månad. Eller så kanske du har en IKEA-kredit eftersom om din förra soffa varit en människa skulle den bäst beskrivits som Christer Pettersson. Eller så köpte du in på reklamen i vilken livet blir så himla smidigt med ett Klarna-kort. Men givetvis blir inte livet som Snoops av en bit prokrastinerande plast, snopet nog. 

Många kreditkort lockar med erbjudande som ”räntefritt i tre månader” eller ”Köp nu, betala i sommar” och liknande. Men kom ihåg att om du inte betalar av dina krediter kickar räntan igång. 19,85% som effektivt bromsar ditt sparande och mjölkar dig på ditt framtida liv i frihet. 

Dina konsumtionskrediter är det första du ska betala av om du har några. Själv har jag spenderat större delen av 2019 med att betala av krediter, en extra CSN inbetalning och sviterna av en vattenskada i badrummet. Sammanlagt uppemot nästan 80 000 sura kronor som kunde gjort mycket större nytta på börsen, särskilt som börsåret 2019 visade sig bli ett riktigt rekordår. Men nu när allt är avbetalat så känns det givetvis skönt och jag kommer kunna fokusera fullt ut på investeringar under 2020 och framåt.

Vårstäda din ekonomi – Pruta på ditt bostadslån

Om du bor i bostadsrätt eller villa och sitter med ett fett bolån så finns det mycket pengar att spara på att förhandla räntan med din bank. Efter att bankerna blivit tvungna att redovisa snitträntorna hos sina kunder istället för att luras med sina löjliga listräntor, har det blivit mycket enklare att veta om man betalar för mycket eller rimligt mycket i ränta, jämfört med andra kunder. 

   Vilken bank du har kan spela stor roll. När jag skriver detta har till exempel Skandiabanken en snittränta på 1,34%, medan Länsförsäkringars snittränta är 1,64%, detta är för 3 månaders-räntorna. Det är 0,3 procentenheters skillnad. En ganska saftig summa om du som jag bor i Stockholm med flera miljoner i lån. Om du till exempel har 3 miljoner i bolån innebär det att du betalar 9200 kr mer i helt onödig ränta per år med Swedbank, vilket du kan undvika bara genom att byta bank och få snitträntan hos ett billigare alternativ. Målet är såklart att ha så låg boenderänta som möjligt. Själv är jag relativt nöjd med de 1,2 % vi har på vårt bolån med Handelsbanken, men jag vet att det finns ni som har ÄNNU lägre ränta. Tvätta bort den där nöjda uppsynen, det är ingen tävling OK.

Inom FIRE-rörelsen är det många som gör stora ansträngningar för att kapa sina boendekostnader. Man kan till exempel ha en eller flera inneboende om det finns plats över. Hyra ut sitt hus eller lägenhet via t.ex. Airbnb när man inte är hemma, eller mer radikalt, flytta. Antingen till ett billigare boende i din nuvarande ort eller till en mindre och billigare ort. Detta är givetvis helt beroende av så många fler saker än bara viljan att öka sin sparkvot. Nu pratar vi om ett stort och avgörande livsval som ska passa alla familjemedlemmar och ändå kännas som ett uppsving för alla.

Jag har själv testat det där med att flytta. Vi packade ihop hela familjen och drog söderut från huvudstaden till Skåne. Backlashen blev svidande och efter lite mindre än ett år fick min fru nog och ville flytta tillbaka ”hem” igen. Sagt och gjort, nu är vi tillbaka i stora människobyn, en erfarenhet rikare.  Så om ni funderar på att ta det stora steget att flytta så är mitt råd att verkligen tänka igenom det grundligt. Ja, det finns mycket pengar att spara genom att flytta, men det är ganska meningslöst om en av er inte trivs på den nya platsen.  

Oavsett flytt eller inte, man kan konstatera att det finns pengar att spara i sitt boende. Och jag kommer fortsätta leta nya hem-hacks för att minska våra boendekostnader. 

Vårstäda din ekonomi – Sänk dina matkostnader

Ett dignande kylskåp är helt underbart. Matkostnaderna för en familj är också den summa i en budget som kanske skiljer sig mest åt mellan olika familjer. Det beror på så många saker. Hur man äter, vad man äter, specialkost, träningsvanor, antalet smörgåssugna tonåringar i hemmet, hur många kompisar dina smörgåssugna tonåringar brukar dra med sig hem. Om ni äter kött eller inte. Eller äter ute eller inte. Eller om ni prompt ska ha ALLT ekologiskt eller inte. Nivån på fredagsmyset: nöjer ni er med en påse sour-creme eller är det ostbricka med färska fikon och marmelad från saluhallen? Om du lunchar ute eller packar med matlådor (aka töntlåda).

Det blir lätt pekpinnar och förbud och risk för ett gråare liv när man pratar om att dra ner på matkostnaderna (vem är jag att hindra dig från att frossa på brödpinnar med färsk pesto gjord på ekologiska pinjenötter och handplockad basilika från närmsta lanthandel varje lördagskväll. Om det gör dig lycklig så fortsätt med det, och dra ner på nåt annat istället.)

Istället tänkte jag i en snabb lista visa hur vi sänkte våra matkostnader från 15 000 kr i månaden (JAG VET! Helt rubbat). Till att hålla vår numer ganska facila matbudget på 5000 kr (yay). Kan nämna att vi är två vuxna och två barn, varav inga tonåringar (än), gudskelov. 

  • Vi budgeterade. Alltså på riktigt. Vi satte budgetar på vad allt får lov att kosta. Bommar vi budgeten så kollar vi varför. Om vi kan köpa samma saker billigare nån annanstans eller tänka oss byta just det käket mot ett billigare alternativ så gör vi det.
  • Vi storhandlar (klassiker jag vet, men det funkar) När budgeten är satt, gör vi en veckas inköp på en billig storhandel, helst Mat.se, Annars Willys. Vill slå ett slag för Mat.se som verkligen hjälpt oss på vägen. Det är lätt att kritisera den sortens mat direkt till dörren tjänster som dyra, det stämmer till viss del (även om det är inte alls så dyrt som många kanske tror). Men det Mat.se och liknande tjänster gör är att de förhindrar spontanhandel något alls. Inga impulsköp framme vid kassan. Inga ninja-tillägg i vagnen från barnen etc. På det stora hela har Mat.se varit en superviktig komponent för att kunna minska våra matkostnader med nästan 70%. Katshing!
  • Vi äter vegetariskt. Fredagsburgarn, lördagsgrillen och söndagssteken kostar mer än de smakar. Och även om det kändes ovant i början kan jag berätta att det är helt sjukt vad mycket grejer man kan göra med linser. Linser är grymt, lovar. Ett tips är Under Tian-böckerna. Gott veggo-käk för några kronor portionen.
  • Vi tar med matlådor till jobbet. Istället för att käka en lunch ute för 130 spänn så kan jag packa ner en magisk Dhaal med ris för typ 8 kronor. Linser igen, du ser. 
  • Vi drog ner på utemat med familjen. Med budgeter för familjens excesser på thaikrogen sparar vi våra Bahts till investeringar istället. 
  • Vi köper så lite halvfabrikat som möjligt och lagar och bakar det mesta själv, det är både nyttigare, godare och (oftast) roligare. 
  • Vi dricker mindre alkohol. Vin och öl är vansinnigt dyrt i Sverige, både på Systembolaget och på krogen och därför dricker vi mindre (hälsovinsten är såklart en bonus) Istället unnar vi oss en god flaska vin vid en högtid eller när vi har nåt vi vill fira.
  • Vi köper inte take-away kaffe. Detta behöver jag nog inte förklara närmre. Espresso House och andra är på gränsen till kriminella med de priser de tar för en kopp kaffe. Undvik!
  • Och till sist, om något tar slut så håller vi tillbaka impulsen att ersätta produkten direkt. Vi springer inte ner till Coop Nära, om det inte är absolut nödvändigt. Vid närmre eftertanke så kan det mesta  faktiskt vänta till nästa veckas matbeställning.  

Jag ska inte ljuga och säga att det var enkelt att göra de här förändringarna. Men nu när vi har rutin på våra matinköp så äter vi gott, mycket och med stor tillfredsställelse. Vi känner inte att vi försakat något, snarare tvärtom mår vi bättre än någonsin. 

Detta är några exempel på hur du kan vårstäda din ekonomi. Dock kräver de alla att man lyfter på stenar man kanske aldrig har tänkt på, eller ens velat lyfta på. I uppstarten av FIRE och vägen till ekonomisk frihet är genomlysningen av din privatekonomi som att hitta kvittot i jackfickan dagen efter en bender på krogen. ”Aldrig igen” lovar du dyrt och heligt. Det är dags att hålla det löftet till dig själv. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Sparkvot – Procenten av din lön efter skatt som du investerar

För ett par inlägg sedan nämnde jag att det är mycket räknande i procent i den här rörelsen. Ett faktum som inte kommer ändras av detta inlägget. Idag tänkte jag vi skulle gå igenom begreppet sparkvot. Målet med FIRE är att ändra ditt förhållande till dina pengar och din privatekonomi för att nå ekonomisk frihet. Ett medvetandegörande av hur du spenderar dina slantar idag och ett alternativ för framtiden. Sparkvoten är kvittot på dina ansträngningar. Lite förenklat kan den sammanfattas som procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Motorn till hela sha-bangen. 

Sparkvoten är procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder.

10% sparkvot räcker inte

Länsförsäkringar gjorde för några år sedan en undersökning av svenskens sparande. Undersökningen visade att bland de som tjänade lite mer än medel i Sverige (runt 32 000 kr/mån) så ligger sparandet på ca 3 000 kr per månad. Och en person som har 50 000 kr i lön eller mer lägger undan 5 000 kronor per månad. Det innebär att oavsett vad svensken tjänar verkar sparandet ligga på ca 10% av inkomsten i genomsnitt.

Det är också i linje med vad banker och experter råder oss att göra. Men tyvärr är det här är för lite, iallafall om du vill nå ekonomisk frihet inom ett rimligt kort tidsspann. Varför då? Jo, om du sparar mer innebär det samtidigt att du klarar dig på mindre, när du sänker dina fasta utgifter innebär det att du behöver ett mindre kapital för att täcka dina utgifter med en passiv inkomst. Och ett mindre kapital går snabbare att spara ihop till. Kolla den här uträkningen nedan.

Med en sparkvot på 10% tar det alltså över 50 år av sparande för att skapa passiva inkomster som täcker dina utgifter. I princip ett helt arbetsliv. Du får ett härligt tillskott till pensionen vid 67 helt enkelt. F**k det, säger jag. Hela poängen är ju att slippa arbetslivstvånget i förtid. 

50-60 % sparkvot är den söta punkten

Om du däremot sparar undan 60% av din lön så når du målet om ekonomisk frihet på 12 år. Nu börjar det likna nåt! En hög sparkvot är alltså helt avgörande för att nå målet om ekonomisk frihet innan ordinarie pension. 

Modellerna ovan är hämtade från networthify.com och utgår från en (blygsam) avkastning på 5%. Det innebär en lägre tillväxt av kapitalet än vad som är statistiskt troligt.  Gå gärna in och laborera fram dina egna siffror. Det är hisnande vad en ökad sparkvot innebär i tid. 

Skillnaden mellan sparkvot och investeringskvot

Jag vill göra en skillnad mellan sparkvot och investeringskvot. Sparkvoten anser jag innehåller investerat kapital + alla dina amorteringar varje månad. Investeringskvoten är den summa som åker in i familjens ISK varje månad. Samtidigt som jag anser att amorteringar är bra för att minska risken i din privatekonomi (och med våra nya bolåneregler dessutom något som måste betalas enigt lag), så innebär amorteringar samtidigt att du investerar mindre och därmed förlänger tiden till ekonomisk frihet.  Frågan om vad som ingår och inte i sparkvoten är en omtvistad fråga inom FIRE-rörelsen. Ekonomiskt fri är du som bekant när din passiva inkomst täcker dina utgifter, men är du verkligen fri när du har ett bolån kvar att betala? 

Så beroende av vem du frågar så ingår olika delar i begreppet. Uträkningarna ovan visar investeringskvoten. Jag delar in det såhär: 

Sparkvot: 

Sparkvot = Investeringar till ISK + Amorteringar bolån + Amortering av CSN + Övriga avbetalningar.

Investeringskvot: 

Investeringskvot = Investeringar till ISK alt. andra typer av investeringar (t.ex. fastighetsinvesteringar etc.)

Detta komplicerar saker en del. Bolånet måste amorteras under lång tid, likaså CSN (dock har svenska studielån så förmånlig ränta att det inte gör så mycket om du har ett). Övriga lån och krediter ska avbetalas så fort som möjligt. Noll krediter och lägre bolån innebär lägre ränteinbetalningar vilket ökar dina möjligheter till att investera mer i takt med att du amorterar av lånen. Du skapar också ett skydd mot eventuella kommande räntehöjningar på bostadslånet. Huruvida det händer eller inte är jag inte rätt mensch att fråga, jag hoppas såklart på ett evigt lågränteläge a´la Japan, för jag har bolån (duh). Men detta för säkert med sig andra risker och jag gissar på att jag retat upp nån nationalekonom eller förstå-sig-på-are med mitt skandalösa uttalande (du vet vem du är kompis, nu har du din chans att läxa upp mig och ta ut din frustration i kommentatorsfältet). 

Pensionen komplicerar det hela:

För att komplicera saker ytterligare bör man även ta in pensionsinbetalningar i sin beräkning. Både din PPM och din tjänstepension är investeringar för din framtid. Tjänstepensionen kan du börja ta ut vid 55 års ålder och PPM kan du få ut vid, för närvarande, 62 år. Pensionsåldern kommer öka successivt, och var det slutar får den som lever se. Bokstavligen. Före enkelhetens skull har jag inte räknat in mina pensionsinbetalningar eller mitt pensionskapital när jag beräknar min investeringskvot. Men jag är fullt medveten om att det drastiskt förändrar bilden av min totala ekonomi när jag väl når pensionsåldern. Jag har haft tjänstepensioner på allt mellan 4 % – 12% av lönen beroende på arbetsgivare, vilket gör inbetalningarna över tid svåra att beräkna. Vid närmre eftertanke känns just pensionen och dess inverkan på ens FIRE-summa som ett ämne värdigt ett eget inlägg här på bloggen. Jag får be att återkomma helt enkelt.

Mina investeringsmål: 

Mitt och min frus mål för 2020 är att nå en investeringskvot på 30 % och en total sparkvot på ca 50 %. Ganska tuffa mål men jag tror vi ska klara det. Det roliga är att det blir lite av en sport till sist när man sitter och sammanställer månadens utgifter och investeringar och faktiskt lyckas nå sitt mål. Jag tycker 50% sparkvot är ett rimligt högt mål för de flesta. Och klarar vi av det i dyra Stockholm, så borde det gå att klara på de flesta ställen runt om i landet. Tanken är att både investeringskvoten och den totala sparkvoten ska upp över tid.

Det kostar inte så mycket att spara mer

Sparkvoten är som sagt procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Det blir uppenbart att i takt med att vår sparkvot ökat så märker vi att vi inte saknar det vi avstår från. Det har med andra ord inte ”kostat” särskilt mycket att spara mer, vilket annars är det argument vi får höra från andra och som vi skrämde varandra med innan vi testade. ”Men vi måste ju leva också”, ja absolut, men när blev en ny platt-tv samma sak som ett rikt liv? Eller att äta alla luncher ute, rekreationsshoppa, eller vad det nu än är som är just din pengafälla. Vi har lärt oss att när vi avslutat ett ”slösigt” beteende efter ett annat så är det mycket mindre smärtsamt än vad tanken på att göra det från början antydde.

Spartips för att öka din sparkvot:

Vilket på ett naturligt sätt får bli en cliffhanger till nästa inlägg. Då kommer jag inleda en serie med spartips i vardagen, först ut är ”the big three”. Hur du kan kapa kostnaderna på dina tre största utgifter för att öka din sparkvot och komma närmre 60%-målet. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar

Multiplikationsrebellen

Det är mycket snack om ränta och procentenheter i den här frihetsrörelsen, det är jag den första att medge. Allt mäts i procent, hur mycket vi sparar av vår lön, hur stor årets avkastning varit och hur mycket vi planerar ta ut och leva på i framtiden. Förra inlägget nämnde 4%-regeln, dvs att du kan tryggt plocka ut 4% av ditt kapital år efter år utan att urholka totalen (med typ 95% säkerhet). Det innebär att om du kan leva på 4% av dina tillgångar, om de fyra procenten täcker dina utgifter, så är du ekonomiskt fri. I nominella termer får du fram siffran genom att multiplicera dina utgifter med 25, den siffran är din ekonomiska frihet. Ganska fiffigt. Fram till du inser att din siffra är 6 miljoner kronor om du har utgifter på 20 000 i månaden. Sex miljoner! Men hav förtröstan, frihetssökare, det finns en procentsats vi FIRE-människor håller högre än alla de andra, själva nyckeln till den här vid första anblick ouppnåeliga drömmen om ekonomiskt oberoende. Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar aka. exponentiell tillväxt, aka. om-de-lärt-ut-detta-i-skolan-skulle-jag-älskat-matte aka. multiplikationsrebellen. 

Ränta-på-ränta = Ett räkneexempel

I sin enklaste form: vi säger att du investerar 100 000 sek. En placering som du förväntar dig ska ge 10% avkastning per år (en inte orimlig avkastning på börsen över tid). 

Efter ett år har du då 110 000 sek. Kul, men heller ingen förmögenhet. Du kan inte räcka finger åt chefen och känna tillförsikt i att du kan bada i din egen lyckas bastu när du säger upp dig med 10 000 kronor extra på kontot. 

Men vänta lite. Ponera att du låter pengarna ligga orörda på kontot lite till. 110 000 kr ett år senare blir 121 000 sek. Du har alltså även fått 10 % avkastning på de redan förräntade 10 000 kronorna. Pengarna har skaffat egen avkomma. Plötsligt sker ett mirakel, likt Jesusbarnet utan att det sedvanliga arbetet utförs. 1000 kr materialiseras till synes från ingenting. Halleluja! En ny ledstjärna i livet uppenbaras!

Nu kanske du känner att det fortfarande känns som ganska liten tillväxt, tusen spänn liksom, men det fina är att över tid så växer sig procenten större och större. Vi testar och ser vad 100 000 sek kan bli över 10 års tid med 10% avkastning.  

Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar. Utan insättningar.

Efter 10 år har alltså ditt kapital växt till 259 354 kr, varav hela 159 354 kr är ränta (hundrafemtitusen små jesusbarn tillkomna ur tomma intet), dvs en långt mycket högre summa än din ursprungliga investering. Betänk då om du samtidigt över de här 10 åren kontinuerligt investerar sparpengar månad efter månad. Då ändras ekvationen dramatiskt. 

Vi testar och ser vad som händer om du månadsinvesterar 5000 kr per månad.

Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar. Kraften av ränta-på-ränta med månadsinsättningar

Dina 5000 kr i månadssparande har alltså hjälpt kapitalet att växa till totalt 347 000 kr. Detta är kraften i ränta-på-ränta. Faktiskt inget mindre än ett mirakel. 

Ränta = Risk och avkastning

För att få ränta på dina pengar måste du investera dem. Till exempel i ett räntebärande papper eller instrument, som ett sparkonto, i en räntefond eller (föredragsvis) en indexfond. Detta betyder att du utsätter dig för två saker. Det ena är risk, ovissheten om du kommer förlora pengar (usch).  Det andra är tillväxt, chansen att pengarna ökar över tid (yay!). Två möjligheter som är helt beroende av var och hur du placerar pengarna. En räntefond har tex väldigt liten risk men dessvärre också en begränsad uppsida. En aktiefond kan ha hög risk, men till fördel för oss innebär det också att chansen att kapitalet ökar är desto större. Ett hederligt gammalt sparkonto har nästan ingen risk, men är också totalt värdelöst, inte nog med att banken inte ger ränta (vissa banker har tydligen till och med mage att TA BETALT för att låna sina kunders pengar), du till och med förlorar pengar på en placering i ett sparkonto eftersom inflationen är typ 1,75%.  

Sen finns det enstaka aktier, sk. raketer, som det skriks om på diverse aktieforum, dessa har jättehög risk, så pass  att en investering i dem kan liknas vid en trisslott. Om du inte har järnkoll på hur marknaden rör sig minut för minut, och gärna lägger all din vakna tid på att analysera och följa upp aktiens förutsättningar, är risken överhängande att du förlorar alla dina pengar om du placerar dina pengar i dessa. 

FIRE: Kalkylerad risk

Det som både förenar och skiljer investerare åt är deras riskbenägenhet. Anhängare av FIRE-rörelsen skyr stora risker, tanken är ju att vi långsiktigt ska kunna leva på vårt upparbetade kapital, det kapitalet vill vi absolut inte chansa med, det tar lång tid som det är för att vi inte ska riskera slänga på ytterligare år tills vi når FI (Fiancial Independence).  Vi hoppar alltså sällan eller aldrig på de där enstaka högrisk-aktierna. Vi tar kalkylerad risk, där vi lutar oss på statistik och historisk data för att avgöra var pengarna ska investeras. Det är viktigt att komma ihåg att kalkylerad risk inte är farligt, det är en inbyggd faktor i alla typer av investeringar. Vi måste bara läsa på om vad vi kan förvänta oss av en investering på börsen och komma underfund med hur vi själva ska hantera den risk det innebär. 

För detta är faktiskt individuellt. Det vi vet med säkerhet är att börsen svänger, och när den svänger kommer känslor av osäkerhet och oro bubbla upp inom alla investerare, dig med troligtvis. Frågan är då, hur kommer du agera när du ser hela ditt sparkapital sjunka med 50% under ett år. Eller som 2009 när börsen sjönk med 80-90%? När alla experter råder dig att sälja och rädda det lilla du har kvar?

Vi har alla samma mål, tillräckligt mycket avkastning på våra sparade slantar för att kunna kalla oss ekonomiskt fria. Men vägen dit är baserad på varje deltagares förmåga att hålla huvudet kallt när karusellen vi kallar ”marknaden” svänger och kränger. 

Tid är pengar

Det finns alltså två parametrar att hålla ordning på när du månadssparar och investerar. Den ena är hur mycket pengar du investerar varje månad. Den andra (och tvivelsutan viktigaste) är hur länge du låter pengarna jobba, ju längre tidshorisont du har för ditt sparande desto större kapital hinner du bygga upp ju mer ränta kommer du få. En lång tidshorisont minskar dessutom risken över tid, ju längre pengarna får jobba och förräntas, desto mindre risk att börsens svängningar sätter käppar i hjulet för din framtid i frihet. 

Fuck-off money

Man brukar säga att när man har tillräckligt med kapital för att bli ekonomiskt oberoende har man Fuck-off-money. Se det som den siffra du behöver för att kunna svara Fuck-Off på allt du inte vill eller inte får göra av din arbetsgivare. Vill chefen att du ska jobba helg? Fuck off! Ingen löneökning i år heller? Fuck off! Fick du inte semestern godkänd? Fuck Off! 

Om ekonomisk frihet är målet så är ränta-på-ränta metoden för att kunna inta en Fuck-Off-mentalitet i din arbetsvardag.  

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!