Min utdelningsportfölj: Stabila bolag som växer och delar ut sin vinst

I förra inlägget gick jag igenom vad jag kollar på när jag väljer vilken aktie att investera i. Jag la särskild vikt vid P/S-talet och utdelningstillväxten, eftersom jag vill att min portfölj består av bolag som växer och har råd att ge mig en del av sin vinstkaka under lång tid. Min utdelningsportfölj: Bolag som växer och delar ut sin vinst!

Det innebär att jag samtidigt vill ha bolag länge i portföljen, helst för evigt. Den ambitionen nås inte alltid, men faktum är att flera innehav har hängt med sen början. 

Jag brukar djupdyka i innehavens prestation ungefär två gånger per år, en gång på sommaren och en gång runt årsskiftet. Oftast ryker ett bolag om de till exempel sänkt sin utdelning (ett exempel på det som jag ägde tidigare är Kinnevik) då tappar jag intresset snabbt, men det kan också vara att värderingen springer iväg (vilket jag kände att Creades gjort, som jag sålde med fin vinst, men såhär i backspegeln kanske lite för tidigt). 

Men i Corona-tider har jag mer tålamod med innehaven, och de bolag som faktiskt sänkt eller ställt in sin planerade utdelning får en chans att visa sitt värde nästa år. Skulle de fortsätta underleverera så är det bye-gones. Men för tillfället är jag en generös och överseende investerare som solidariskt står (co)vid deras sida. 

Portföljen idag

Jag har 14 ungefär likaviktade innehav i portföljen idag: 

Wihlborgs fastigheter

Kopparbergs B

JM

ÅF Pöyry

Industrivärden C

Peab B

Svolder B

Castellum

Axfood

Hufvudstaden

Investor B

Knowit

Latour B

Gränges

Utveckling

Om man ser på lite längre sikt så visar tre års grafen att jag slår index. Jag är upp 32,6% på tre år medans stockholmsbörsen som helhet är upp 26,94%. Helt ok alltså. 

3-årsgrafen för min portfölj ser bra ut.

Men om vi kollar på årets utveckling ser vi att portföljen inte riktigt hänger med index. Jag ligger just nu -10,59% 2020 medan OMXSPI är -2,66%. 

Min utdelningsportfölj: Bolag som växer och delar ut sin vinst. Årets utveckling visar att jag ligger efter index.
Årets utveckling i portföljen jagar index.

Mycket av detta, både den 3-åriga överavkastningen och årets underprestering, går att härleda till mina fastighetsinnehav. Castellum, Hufvudstaden och Wihlborgs har fått rejält med stryk av Corona-pandemin. Även byggföretagen JM och Peab har fått en smäll på fingrarna. Kanske var det deras höga värderingar som föranledde fallet, kanske börsens oro över att alla kommer börja jobba hemifrån från och med nu. Jag tror de kommer studsa tillbaka över tid och fortsätta prestera bra och håller därför kvar dom i portföljen. 

Utvecklingen bör mätas över långa tidsspann, jag vill som sagt gärna hålla mina innehav för evigt och kommer göra det så länge de fortsätter öka på sina utdelningar över tid och utvecklas affärsmässigt. Och att slå index med över 100% på tre år indikerar för mig att min strategi inte är helt bananas. 

Direktavkastningen

När jag kollar på direktavkastningen ser det dystert ut för året. Portföljen brukar dela ut 3,5%, vilket är lite lägre än jag vill, jag har funderat på att vikta om lite bland innehaven och komma upp i ca 4%. Men nu har 5 av mina innehav ställt in sina utdelningar i år samtidigt som ett par har sänkt sina. Vilket jag som sagt tycker är helt ok under rådande omständigheter. 

Särskilt eftersom många av deras anställda är permitterade och får statligt stöd för att klara att hålla igång sin verksamhet. Att då dela ut vinst till sina aktieägare rimmar illa. Årets utdelning för portföljen ser ut att landa på 1,71%. L

Framtiden

Jag köper fortfarande månadsvis, jag sålde inget under fallet och det är jag nöjd med, att tajma marknaden pysslar jag ju inte med. Jag köper de bolag som ser köpvärda ut för tillfället, jag ökade senast i Knowit, Investor, Axfood och Hufvudstaden. Och jag kommer fortsätta köpa regelbundet varje månad i de innehav som ser mest köpvärda ut. Jag är 100% investerad för tillfället. 

För att veta hur bolagen ligger till använder jag mig av Börsdata.se, en tjänst som låter dig se alla nyckeltal för ett företag över lång tid tillbaka och göra screeners. Jag kollar också in ibindex för att se hur rabatten/premien på mina investmentbolag ser ut. In och kolla de två sidorna om du inte gjort det innan. 

Covid-19 – This too shall pass

Jag tror pandemin kommer sätta stora spår i hur vi arbetar, var vi arbetar och hur vi ser på en arbetsplats. Arbetsmarknaden inom vissa sektorer (läs: privatanställda tjänstemän) kommer visa sig ha förändrats i grunden. Jag tror det är svårmotiverat för vilken företagsledare som helst att skicka anställda med fakirflyg tvärs över Sverige eller Europa för en timmes PowerPoint-presentation, när det går precis lika bra att göra sin dragning via Teams eller Zoom. En win för både den anställda och för miljön, yay!

Men jag tror samtidigt att kapitalismen alltid hittar sin väg. Den muteras och överlever, och kommer stå stark och vital även efter Corona. Men min förhoppning är att den har förändrats till det bättre, med mer flexibilitet och större frihet under ansvar och därmed gett oss fotfolk lite mindre måndagsångest, för kom ihåg, det är som bekant inte måndagar du hatar, det är kapitalismen. 

Rent investeringsmässigt innebär Corona att jag tar ett djupt andetag (no pun intended) och håller fast vid min strategi till min utdelningsportfölj: Bolag som växer och delar ut sin vinst.

Mina investeringar Del 3 – Så sätter du ihop en stabil aktieportfölj

Innehåller affiliatelänkar till Bokus & Avanza

Varför spara i aktier?

Det finns faktiskt en strategi för direktägande i aktier som både kan minska din risk och som har en chans att avkasta mer än index. Jag pratar givetvis om utdelningsaktier. Här går jag igenom vad du behöver tänka på när du sätter ihop en stabil aktieportfölj med utdelningsaktier.

Om du följt den här bloggen och läst min investeringsfilosofi så borde inte detta inlägg få lov att existera. Alla tillgängliga data säger att det är nästan omöjligt att slå index över tid. Du kan ha tur nåt enstaka år eller två, men sett över en längre tidshorisont är stockpicking väldigt svårt (borderline omöjligt) och något som även professionella investerare brottas med. 

Men jag är dålig på regler. Och kanske lite övermodig. Och jag tycker det är kul.  Därför har jag ungefär 1/3 av mina investeringar i aktier (än så länge). 

Vad är en utdelningsaktie?

En utdelningsaktie tillhör ett företag (oftast stort och moget) som väljer att dela ut en del av sin vinst till sina aktieägare, det som också kallas direktavkastning (utdelningen som procent av aktiepriset). 

Vad det innebär konkret är att företaget måste ha cash på kontot.

Kontanter ljuger inte. Företaget kan inte trixa med bokföringen och få verkligheten att se bättre ut än den egentligen är och ändå dela ut pengar. För att kunna dela ut en del av sin vinst måste det finnas pengar på kontot.

Utdelningen kan på så sätt ses som ett bevis för att företaget går bra. 

Hur vet jag vilka företag som delar ut sin vinst och vilka ska jag välja?

Direktavkastningen ser du på aktiens översikt hos din mäklare. Det är en viktig faktor jag kollar på när jag väljer en aktie att investera i. Men när det kommer till att välja aktier finns det flera parametrar att ta i beaktning. 

OBS! Nu blir det lite tekniskt och om du känner att du zonar ut så kan du skippa det här inlägget och hålla fast vid att månadsspara i fonder. Det kommer antagligen fungera bättre över tid. 

Mina kriterier när jag väljer aktier: 

Du är kvar! Grymt. Låt oss fortsätta. Här är de olika siffrorna jag kollar på när jag väljer aktier till min portfölj.  

Utdelning: 

Direktavkastningen är såklart den viktigaste faktorn för att bygga en utdelningsportfölj. Ingen utdelningsaktie utan utdelning, cash is king. Jag vill gärna ha minst 3% i direktavkastning per år. Helst runt 4-5%. Mindre kan vara ok om utdelningstillväxten går spikrakt upp. Mer än 6% gör mig skeptisk, har bolaget verkligen råd att betala ut så här mycket? Vilket leder mig till att kolla på…

Utdelningstillväxt: 

Jag vill inte bara ha en rimligt hög direktavkastning. Jag ser gärna att bolaget höjer den utdelningen varje år. Det är inte mer än rimligt när man tänker på det. Ett företag strävar efter tillväxt, kanske en årlig tillväxt på 10%, då tycker jag att det inte är mer än rätt att en del av den tillväxten tillfaller mig som ägare. 

Om ett företag klarar av att höja sin utdelning över tid ser jag det som ett superstarkt tecken på ett hälsosamt och välskött bolag. 

Det finns bolag på svenska börsen som höjt sin utdelning i 20 års tid. Och i USA finns det bolag som höjt i mer än 40 år. 

Jag väljer alltid bolag som höjer sin utdelning eller som i varje fall inte sänker den. (Utom vid absolut extraordinära omständigheter, som nu med Corona). 

Utdelningsandel: 

Utdelningsandelen visar hur stor del av vinsten som går till aktieägarna. Här sätter jag ett generellt tak på 65-70%. Mer än så gör att risken för att bolaget inte mäktar med en höjning ökar, och jag vill som sagt se höjningar en lång tid framöver. 

P/E tal: 

Price/Earnings visar vad marknaden värderar bolaget till. Talet visar hur många årsvinster du får betala för företaget. Jag letar bolag med relativt låga p/e-tal. Men jag följer inte det så slaviskt. 10 är toppen och 20 kan vara helt ok, allt beror på omständigheter. 

Sticker p/e talet iväg och aktien handlas runt 30-50 så knycklar jag mina ögonbryn och undrar misstänksamt om inte bolaget är lite övervärderat. 

Ett lågt p/e-tal kan visa på ett undervärderat bolag men det kan också vara tecken på att företaget går eller kommer gå dåligt. 

Dock vill jag gärna ha ett lägre p/e än marknaden i stort. Knivigt, därför förlitar jag mig mer på nästa tal…

P/S tal:

Price/Sales visar aktiepriset i relation till försäljningen per aktie. Om ett företag säljer varor eller tjänster till ett värde av 100 sek/aktie och aktien kostar 50 sek. Då blir p/s-talet 50/100= 0,5. 

Försäljning och intäkter är själva blodomloppet för ett företag. Därför är p/s-talet bra att kolla på. 

Studier visar att företag med låga p/s-tal överpresterar över tid. Anledningen till det beror på att även en liten justering i företagets marginaler (genom interna omstruktureringar eller liknande) ger stora effekter på sista raden i bokslutet och därmed givetvis på aktiekursen. 

Jag ser gärna ett p/s-tal på under 2, helst under 1,5. 

En enkel formula:

Det finns såklart fler siffror och parametrar att ta in när man väljer aktier, men de som nämnts ovan räcker ganska långt när du ska sätta ihop en utdelningsportfölj. 

Det hela är ganska enkelt: 

Stort, välskött och stabilt företag + Hög direktavkastning + Utdelningstillväxt + Rimligt p/e -tal + Lågt p/s-tal + lagom Utdelningsandel = En potentiellt bra investering. 

Diversifiering i portföljen

När du sen väljer aktier är det också viktigt att dela upp tillgångarna inom olika sektorer. Detta är för att skapa en balans till marknadens svängningar. Det är bra att ha lite bank, lite industri, lite teknik, en del fastigheter och några investmentbolag, etc. 

Du behöver också göra en trendspaning. Vilka sektorer tror du kommer gå bra framåt och vilka kan ta stryk av rådande ekonomiska klimat. Vad är övervärderat och vad är undervärderat?

Hur många företag ska jag ha i portföljen?

Jag tycker att ca 10-15 bolag som du gillar och där siffrorna ser bra ut är en bra siffra. Fler än så blir krångligt att hålla koll på. Färre än 10 bolag riskerar att skada diversifieringen, och därmed öka risken. Men med det sagt så är det helt upp till dig, men en tumregel är alltså hellre fler än för få. 

Hur hittar jag aktier att köpa?

Det finns flera sätt. Du hittar alla nyckeltal hos din börsmäklare, tex Avanza. Men det kan ju vara svårt att ens veta var man ska börja. 

Själv använder jag mig av Börsdata.se. Där kan du göra så kallade screeners. Du skriver helt enkelt in dina olika krav på en aktie och sen får du en lista med bolag som uppfyller dessa krav. En fantastisk tjänst för 90 kr per månad. 

Det finns även massor med artiklar på nätet om den här strategin, så bara googla runt på utdelningsaktier eller utdelningsstrategi så kommer du få massor med bra tips. 

Två bra böcker om utdelningsaktier

Marcus Hernhag är en ekonomibloggare och författare med enorm kunskap om bla. just utdelningsaktier. Han har skrivit boken ”Den enkla vägen: Bli rik på aktieutdelning” där han pedagogiskt beskriver sitt tillvägagångsätt för att bygga en solid utdelningsportfölj. 

Mycket av det jag nämnt ovan är inspirerat av den amerikanska författaren Lowell Miler som skrivit boken ”The Single Best Investment”. Den är väl värd att inhandla, eller låna på bibliotek om du hittar den. 

Nu har du förhoppningsvis lite bättre grepp om hur du sätter ihop en stabil aktieportfölj. I nästa inlägg tänkte jag gå igenom alla mina aktieinnehav. Hej på er. 

Mina investeringar Del 2 – Mina fonder

Mina favorit-indexfonder: 

Nu har vi äntligen kommit till de delarna där vi faktiskt börjar placera pengar. Det kan tyckas som en lång uppramp till det här inlägget men jag tror faktiskt att alla föregående inlägg om sparkvot, 4%-regeln, ränta-på-ränta och att ge dig rätt förutsättningar för att börja investera med en rejäl urblåsning av ekonomin är en viktig start för att skapa rätt mind-set och ge en ärlig inblick i FIRE-rörelsens vara och icke-vara. Om du råkat snubbla in på det här inlägget och det är första gången du besöker bloggen så är det värt att läsa dem och ”catcha-upp” på vad som föregått det som nu börjar materialiseras till en investeringsfilosofi, med konkreta tips och en inblick i vad och var jag placerar mina pengar. Då kommer du förstå om det är något för dig eller om det här med ekonomisk frihet inte känns som din kopp te. 

Min taktik

I min egen investeringstaktik utgår jag från att skapa en väldigt bred spridning på mina innehav. Jag vill ha passiv förvaltning och jag vill också ha låga avgifter, helst inte över 0,5% (även om jag gör undantag). Du kan se fondavgiften på Avanza i faktastycket i appen eller på desktop. Och du kan få fram allt om fonden genom att läsa fondfaktabladet som du också kan ladda hem från Avanza (eller på den plattform som du väljer att placera dina pengar på). 

För att få så bred spridning av innehaven som möjligt vill jag ha en bas av globala indexfonder. Detta är fonder som placerar brett över hela världen på stora marknader och de innehåller välkända världsbolag som du garanterat känner igen. Här återfinns Amazon, Apple, Microsoft m.fl. Faktum är att globala index också återspeglar de globala börsernas storlek, därför är det ungefär 60% amerikanska bolag, eftersom USA som världens största ekonomi, står för ungefär 60% av den globala finansiella ekonomin. Men fonderna innehåller även Asien och Europa och därmed även Sverige. Förutom de globala indexfonderna har jag en fond för Asien, en för Sverige, en för USA och två nisch-fonder.

Jag har två globalfonder just nu: 

En väldigt bra och bred globalfond med en låg avgift på 0,2%. Fonden innehåller ca 1500 olika bolag på världens börser. Detta är mitt största innehav. 

Jag har även en global indexfond riktad mot mindre bolag. Handelsbanken har mig veterligen, den enda breda globala indexfonden riktad till mindre bolag. Avgiften är lite högre än Länsförsäkringar på 0,6 %, men det vägs upp av att historiskt sett har småbolag som grupp presterat bättre än storbolagsindex. Just nu i stormiga corona-tider tar dock småbolagen mer stryk och det återspeglar sig såklart i fonden. Vi får se hur det blir med den här fonden, jag har en mindre andel av min portfölj i den.  

Swedbanks Asienfond ger en bra exponering mot Asien och framförallt Kina. Världens fabrik har ett gäng stora företag som i alla fall inte jag vill vara utan i portföljen som t.ex. Alibaba och Tencent. Avgiften på 0,35 % känns även den rimlig.

USA är som sagt världens största ekonomi. Den här fonden från SPP innehåller ca 650 olika amerikanska bolag med jättar som Apple, Microsoft, Amazon Alphabet mfl. Till en kostnad på låga 0,22%. En mycket bra USA fond. 

Jag har valt att placera mitt svenska innehav i en något av en specialfond. Spiltans fond som skapat ett index baserat på svenska investmentbolag är unik på så vis att indexet består av företag som i sig mångt och mycket går att jämställa med fonder. Investmentbolag är bolag som investerar i andra bolag. I Sverige har vi några synnerligen välskötta investmentbolag som Investor, Industrivärden och Latour. Stora stabila bolag som gått mycket bättre än OMX som grupp. Lite förenklat kan man säga att den här fonden ger dig långsiktig aktiv rådgivning till samma pris som en passiv indexfond. En kanonfond på alla sätt. Avgiften är 0,2% 

Jag har även två nischfonder i form av teknikfonder. Dessa är precis tvärtom övriga innehav. De är aktiva, inriktade på en enda sektor och är svindyra. Men ingen regel utan undantag. Detta är två i mina ögon kanonfonder med rutinerade fondförvaltare som slagit index med råge. DNB Teknologi har t.ex. sedan starten 2001 växt med hisnande 1550%. Dessa två fonder följer inte min investeringsfilosofin med att bara investera i breda billiga index, tvärtom faktiskt. Sammanlagt har jag 10% av mitt fondkapital i dessa två fonder så det är mer av en krydda till portföljen. 

Utfall

Min totala avgift för hela fondportföljen landar på 0,5%. I skrivande stund i mitten av april 2020, när corona-krisen härjar som värst, så har portföljen stått emot ganska bra jämfört med sina jämförelseindex. Den är just nu -9% för året vilket kan jämföras med Dow Jones World Index som ligger -17,24% och OMXSPI på -14,5. 

Aktieportföljen:

Alla teorier säger att du ska köpa breda indexfonder och investera varje månad. Jag tror på den taktiken. Det är den logiska filosofin för att bygga långsiktig rikedom på börsen. Trots detta så har jag en aktieportfölj också. Jag vet, först två svindyra teknikfonder och nu stockpicking!? Mitt enda försvar är att jag är dålig på regler, till och med mina egna. Därför har jag ungefär 1/3 av mina pengar i en utdelningsportfölj. Den består av stora svenska företag som delar ut sin vinst till aktieägarna varje år (eller mitt mål är att välja företag som alltid höjer sin utdelning). I nästa inlägg tänkte jag gå igenom min strategi för hur jag väljer företag till aktieportföljen, vilka kriterier som jag kollar på och annat smått och gott. 

En sista disclaimer. 

Mina tips är inga absoluta sanningar. Jag uppmanar dig att tänka igenom dina investeringar både en och två gånger innan du köper fonder. Något som Corona-krisen borde gjort alla smärtsamt medvetna om är att det inte är kul att ha pengar i fonder som du behöver i närtid (inom fem år) när börsen störtdyker. Så gör din ekonomiska hemläxa och investera endast pengar som du kan undvara på lång sikt. Och välj fonder efter eget huvud. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Mina investeringar Del 1 – Bli en indexkramare

Hej, jag skrev detta inlägg i januari, sen har det legat och väntat på att publiceras i två månader. På de två månaderna har börsen gått igenom ett stålbad utan dess like. Bokstavligen har världens börser aldrig fallit så mycket så snabbt som i sviterna av Covid-19. Vissa formuleringar kan därför kännas lite, vad ska jag säga, oinkännande. Men jag är övertygad om min strategi och tycker därför innehållet är viktigare än någonsin. Investeringar i passivt förvaltade indexfonder är vinnarreceptet på lång sikt. Och jag kommer fortsätta föra över mina cash till min ISK på Avanza varje månad.

Det finns många varianter på hur man kan och bör investera sina pengar för att skapa en passiv inkomst. En eller flera hyresfastigheter är till exempel en populär metod. Min grundpelare för att nå FIRE är att investera pengar på världens börser. ”VA?! Är du inte klok?” tänker du nu. ”Ska jag gambla med mina pengar på det sättet? Jag kan ju lika gärna tömma madrassen, köpa en enkel resa till Macau och satsa barnens framtida arv på rött!” Håll i hästarna nu. Även om Macau låter som en ganska kul resa så är det faktiskt logiskt att placera dina pengar på börsen. Ur en ekonomisk synvinkel är det faktiskt sunt förnuft. Din reaktion är dock inte konstig. Faktum är att svenskarnas investeringar minskar för andra året i rad och hela 14% av svenskarnas sparpengar ligger till ingen nytta på vanliga sparkonton). 

Du är redan exponerad mot börsmarknaden

Även om du är innerligt skeptisk till börsen så kan det vara bra att komma ihåg att du redan äger ett gäng fonder genom din pension. Med din premiepension så har du dessutom möjligheten att välja själv mellan flera fonder. Du kan kolla själv: Logga in på pensionsmyndigheten med ditt BankID och se hur dina fonder utvecklats över tid och hur många procent de snittat varje år.

Om du aldrig varit inne på pensionsmyndighetens sajt och gjort ett aktivt val för din PPM så ligger dina pengar i fonden AP7 SÅFA, den sk. soffliggarfonden. Fonden för alla som tycker ekonomi är för krångligt eller tråkigt för att ta upp ens tid. Men oroa dig inte. Att du inte valt är i det här fallet en bra sak. AP7 är nämligen en av de bästa globala indexfonderna som går att hitta för (dina) pengar, med en årlig snittavkastning på ca 10-11% historiskt. Dessvärre kommer vi bara åt den via vår PPM. Hur som helst borde din premiepension ge dig en aha-upplevelse: (jag vet att jag fick en) Pengar på börsen verkar stiga i värde över tid. This changes everything!

Vad är en indexfond och varför ska jag välja en sån?

Om du går till din bank och ber om råd om var du bör placera dina pengar kommer rådgivaren komma med massor av tips. Olika snajdiga alternativ av ”aktivt förvaltade fonder” managerade av bankens egna börsproffs. Människor med fina examensbevis från de bästa skolorna, som vi vanliga människor borde lyssna på när det kommer till så svåra saker som pengar.

Vid en närmre granskning kommer du se att alla fonder, blandfonder, generationsfonder etc. är bankens egna. Priset för bankens ”rådgivning” är i genomsnitt ca 1,5% av ditt insatta kapital. Ungefär tre till fem gånger mer än en indexfond. ”1,5% är ju inte så mycket”, kanske du tänker då. Men kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). 1,5% växer till en rejäl summa över tid. En stor fördel med en indexfond är att den kostar väldigt lite. I vissa fall är den helt gratis att både köpa och äga över tid (nästan).  

Kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). En fondavgift på 1,5% växer till en rejäl summa över tid.

Bankens ”rådgivare” är alltså säljare. De är egentligen inte intresserade av att ge dig råd, utan de vill pracka på sina kunder (japp du) sina egna produkter. Och deras främsta vapen för att lyckas med det är att få pengar och investeringar att framstå som något mycket krångligare än det faktiskt är.  Det värsta är att de flesta av dessa aktivt förvaltade fonder inte lyckas slå sina jämförelseindex över tid. Det är helt enkelt nästan omöjligt att förutse hur marknaden kommer gå över lång tid. Så inte nog med att de tar hutlöst betalt för sin rådgivning, de allra flesta ger dessutom ganska dåliga råd. 

Ok, men VAD är en indexfond?

Börsen är en marknadsplats bestående av företag i olika storlekar och inom olika branscher. För att skapa lite struktur på dessa marknadsplatser (det är ju ändå ekonomer vi pratar om här) så delas börsen upp i olika börsindex. Ett börsindex är en samling aktier med en gemensam nämnare (t.ex. ett land) och en gemensam utgångspunkt: Företagen i fonden köps och säljs inte aktivt av en rådgivare, utan förvaltas passivt. Den speglar de underliggande företagens aktieutveckling. Fonden köps och säljs på automatik efter hur marknaden väljer att värdera innehaven i den. 

Ett vanligt index är en börsplats, i Sverige har vi Stockholmsbörsen OMX. Den kan du köpa hela (OMXSGI), eller valda delar av, t.ex. små, medel eller stora företag. Ett exempel är OMX 30, ett index som innehåller de trettio mest omsatta aktierna på stockholmsbörsen, dvs. de trettio företag som säljs och köps mest på svenska börsen. Ett ganska litet index sett till antal företag, men monetärt stort och stabilt eftersom de trettio bolagen som utgör indexet är stora svenska företag som varit med länge, t.ex. Swedbank, Volvo, H&M och Nordea.  Andra index kan följa en viss sektor, som tekniksektorn, spelbranschen eller fastighetsbranschen. 

Indexfonder förenklar dina investeringar

Gemene man är inte intresserade av att sitta böjda över årsredovisningar och göra kalkylerade makroekonomiska beräkningar för den svenska verkstadsindustrins påverkan när Kina höjer tarifferna på exporterade varor. Gemene man vill kolla på The Crown på Netflix uppkurade i soffan, med en kopp te. Det är vad jag tror och det är därför hela FIRE-communityn älskar indexfonder. De är de enklaste och mest logiska investeringarna som finns om du inte har ett specialintresse i årsredovisningar. Med indexfonder får du enkelt tillgång till hela aktiemarknaden och kan samtidigt känna dig (relativt) trygg med din investering. (Med det sagt så gillar jag årsredovisningar och även om det mesta jag investerar hamnar i indexfonder så placerar jag en del direkt i aktier. Jag kommer gå igenom mer i detalj hur jag investerar i Del 2 & Del 3). 

En investerares behov av valljud

Du utsätter dig för större risk om du istället för indexfonder själv försöker välja vinnaraktier sk. stockpicking. Om ett av dina val går dåligt kommer din portfölj underprestera jämfört med index. Detta eftersom ditt enstaka innehav har större plats i din portfölj jämfört med dess plats i ett index. Inte nog med det, på kort sikt vet vi att hela börsen kan gå åt helvete, då och då kommer kursfall på 50% att hända. (När detta publiceras så har börsen haft sin största nedgång sedan depressionen på 30-talet i och med Corona virusets framfart). Men historiskt sett går börsen som helhet ALLTID upp på LÅNG SIKT. Det innebär två saker:

  1. Du borde köpa hela börsen. Alla företag. Det gör du allra enklast genom väl valda breda indexfonder. 
  2. Du borde aldrig försöka ”tajma marknaden”. Det vill säga undvik alla försök att sälja på topparna och köpa på bottnarna (den typen av ”trejdande” låter grymt i teorin, men är typ omöjligt). Ett annat sätt att se på det är att du måste inse att börsen är en irrationell berg- och dalbana. Den går både upp och ner och du gör bäst i att stanna i vagnen genom hela resan. Då kommer du rulla in på stationen glad och upprymd och rik på nya erfarenheter. Om du däremot låter dig påverkas av att alla skriker i panik, sliter upp säkerhetstången under resans gång och slänger dig av vagnen i hopp om att landa säkert, ja då är risken tyvärr överhängande stor att det går illa. 

Punkt nummer två är kritisk, det kräver ett psyke starkare än en trotsande treårings. När skiten träffar fläkten så är det bra att ha några avslappningsövningar nära til hands. Tio timmar valljud på Youtube kanske inte är ditt förstahandsval, men se till att ha nåt som lugnar dina nerver. Och kom ihåg: Få inte panik och sälj även om ”alla” råder dig till det! Det bästa du kan göra är att köpa breda indexfonder regelbundet, t.ex. genom ett automatiskt månadssparande och glömma bort det. 

Vilka indexinvesteringar gillar FIRE-anhängare?

De index jag är intresserade av är till stor del breda globala indexfonder. Fonder med företag från massor av olika sektorer från hela världen. Ju större ju bättre. Helst vill vi ha ALLA företag på en börsplats. Om inte det finns så vill vi ha den indexfond innehållandes så många företag som möjligt. Varför då? Jo, under ett börsår kommer vissa företag gå bra eller till och med riktigt bra, vissa kommer gå ok och andra riskerar gå i konkurs, eller stå svettiga vid randen av sin egen ekonomiska avgrund. Genom att köpa alla dessa företag skyddar vi oss mot de sistnämnda. Som bekant är den största möjliga nedgången för ett företags aktiekurs 100%, konkurs, en slocknande stjärna på börs-himlen, det händer inte jätte-ofta men ibland.

Samtidigt är den största möjliga uppgången oändlig. Detta innebär att trots att börsen rör sig upp och ner enstaka år (vilket inte alltid handlar om hur företagen faktiskt presterar på sista raden) så går den stadigt uppåt på lång sikt, dåliga företag försvinner och otidsenliga företag underpresterar.

Men för varje Kodak finns det ett Amazon (två nötta men belysande exempel). Kodak var ett gigantiskt företag som främst livnärde sig på att sälja kamerafilm. Alltså den där fysiska plastremsan som framkallades till foton och som till sist bara hipsters på Södermalm köpte för att kultivera sin trendighet anno 2011, typ. Kodak höll med om att internet bara är en fluga och ignorerade samhällets och kanske framförallt kamerans digitalisering, och ja ni kan gissa resten. Börskursen rasade, enorma börsvärden raderades. Amazon däremot fattade det här med digitaliseringen. De började med att sälja böcker på nätet, idag underhåller de världens största digitala infrastruktur och planerar för hur de kan bygga framtidens vägar ut i rymden. Ett bolag som siktade mot stjärnorna och lyckades, bokstavligen. Och börskursen? + 37400 % sedan introduktionen 1998. 

Börsen tuffar alltså på uppåt och trots att den själv-korrigeras ibland så är det sammanlagda utfallet positivt på lång sikt. Hur positivt undrar du då? 

Vilken avkastning kan jag vänta mig?

För att ge en grov mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning kan nämnas att globala indexfonder har snittat en historisk avkastning på ca 7-8% om året. Svenska OMX har avkastat mer, ca 11% per år i snitt, om man ser tillbaka sedan starten. Nu är inte historisk avkastning en garant för att framtiden kommer bjuda på samma uppgångar, men samtidigt är folk sina vanor trogna. Vi handlar det vi behöver regelbundet och det vi inte behöver då och då. Går TV:n sönder köper vi en ny. Tar mjölken slut så springer vi ner till Coop. Och säger trenden att dina bilder ska framkallas på riktig film, ja då kanske du är en av dem som trotsar teknologins framfart och köper en rulle eller två. Kanske till och med från Kodak.

Det fina är att allt detta ryms inom samma enkla indexinvestering. Det är anledningen till varför jag investerar mina pengar i passivt förvaltade indexfonder. Det är därför vi FIRE-människor är indexkramare. För vem vill inte omfamna en idé där en enda investering rymmer alla människors olika behov och intressen? En investering som dessutom ökar i värde över tid. Det blir inte enklare än så, låter perfekt i mina öron. 

Nästa inlägg kommer jag redogöra var jag placerar mina pengar. Jag tänker börja med bra fonder att placera i och därefter prata om direktinvesteringar i aktier. 

Tills dess, indexkram på er. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!