Din ekonomiska verktygslåda

Innehåller affiliatelänkar till Avanza

I detta inlägget tänkte jag prata om hur du fyller din ekonomiska verktygslåda och ge en snabb överblick över de redskap och färdigheter som behövs för att börja göra smarta investeringar. Vi har redan kollat på teorin bakom FIRE. Om du läst tidigare inlägg så har du full koll på 4%-regeln, sparkvot och ränta-på ränta. Du har också vårstädat din ekonomi och börjat ta hela filosofin bakom frihetsrörelsen FIRE till ditt hjärta. Gott så, men hur exekverar du drömmen ekonomisk frihet rent praktiskt?

Jag måste börja med att erkänna att jag är världens minst händiga person. Så inläggsnamnet är både ironiskt och tillfredställande på samma gång, för detta är verktyg jag faktisk hanterar till fullo. Jag är numer en autodidaktisk zenmästare i ekonomi, på väg mot nirvana. Inte illa med tanke på att jag för inte alls länge sedan hade noll koll på pengar och investeringar. Och hit kan du också nå. Även om du som jag har tummen mitt i handen när det kommer till ekonomi. Ok here goes, grundplåten för din ekonomiska verktygslåda:

Gör en budget: 

Lista alla dina inköp och utgifter för en månad. Leta efter utgifter som sticker ut och testa att ta helt enkelt bort saker du inte använder en månad. Kollar du t.ex. på alla sju streamingtjänster? Har ni ett eller två spotifykonton? Varför inte köpa ett familjekonto. Se över dina luncher, behöver du äta allt ute? Hur mycket shoppar du? Prova sätta en gräns på inköp av tex. kläder, jag lovar att du inte kommer sakna det lika mycket som du tror. 

Att bli medveten om var pengarna tar vägen är ett effektivt sätt att skära ner på dina utgifter. Kom ihåg, varje krona sparad är en krona investerad, är åtta kronor om 20 år (typ). 

Om du lever i ett parförhållande så är det jättebra att göra budgeten tillsammans. Att ha nån att bolla pengafrågor med hjälpte otroligt mycket i vårt hushåll. Att ha sin partner ombord på FIRE-tåget gör det hela mycket enklare och roligare. 

När du eller ni sen gör budgeten så var ganska hård, men inte för hård. Sätt mål för dina utgifter som ligger precis på gränsen för vad du tror är uppnåeligt. Du kommer se att denna gräns hela tiden kommer förflytta sig under resans gång och det du en gång trodde var omöjligt kommer kännas lätt som en plätt längre fram i tiden. Till exempel, om du brukar shoppa kläder för 2000 kr i månaden, sätt inte budgeten på 300 spänn, börja med 1500 kr och sänk därefter över tid och känn efter vad som är en rimlig nivå för dig. Detsamma gäller mat och luncher. Om du vanligtvis äter ute varje lunch så testa att ta med en låda en gång i veckan, sen två, sen tre osv. En bra budget är både tuff och hållbar. 

Skaffa en målbild för ditt sparande: 

Att ha en tydlig målbild för sitt sparande tror jag är det som hjälpt mig mest av allt. Genom att sätta ett mål för hur livet ska bli när FIRE-siffran är uppnådd gör allt enklare, tydligare och roligare. Det är roligare att äta matlåda istället för utelunch om du vet att varje låda är ett steg närmre slutmålet om ett liv utanför ekorrhjulet. Så hitta din målbild. Vad drömmer du om när du väl nått FIRE och lämnat kravet på att lönejobba bakom dig? Skriv ner ditt mål och ta fram det då och då när modet tryter, jag garanterar att det ger dig energi till att fortsätta.

Ha regelbundna ekonomimöte: 

Denna tangerar första punkten om att göra en budget med din partner. Om du spatserar på FIRE-stigen solo så får du köra en Gollum-variant och hålla dina ekonomimöte med dig själv. Oavsett så tycker jag det är nyttigt att hålla ekonomiavstämningar hemma. Jag vet, möten är skittråkiga, i arbetsvardagen handlar möten mest om att få det att se ut som om du tar anteckningar när du egentligen övar på din framtida karriär som serieskapare för The New Yorker. Så precis som på jobb bör du försöka hålla mötet kort. Väldigt kort. Gå igenom veckan, kolla om/var du/ni bommade/höll budgeten, ge dig själv en smäll på fingrarna/klapp på axeln och lova dyrt och heligt att nästa vecka kommer bli bättre.

Öppna ett investeringssparkonto (ISK)

Nu börjar vi närma oss själva investeringarna (nästa inlägg ska jag prata innehav, jag lovar). Ett ISK, eller ett Investeringssparkonto är faktiskt ett helt fantastisk finansiellt verktyg som svenska staten generöst nog gett oss för att stimulera sparandet i landet. 

Förr i världen när du ägde värdepapper så var du tvungen att ha dessa i en aktiedepå, ett skitkrångligt system som innebar att du var tvungen att redovisa varje vinst och förlust för skatteverket. Du behövde i och för sig bara betala skatt på vinsterna och du kunde kvitta förlusterna, vilket såklart är bra. Men systemet (som fortfarande finns, du kan välja att investera via en aktiedepå om du föredrar det) är ändå en för hög tröskel för gemene finansiell novis i landet.

Därför skapades ISK-konton. På ett sådant dras automatiskt en väldigt låg skattesats varje år, för närvarande 0,375% på hela kapitalet. Du som innehavare kan äga hur många aktier eller fonder som helst på ditt konto och göra hur många köp och försäljningar som helst utan att behöva tänka på deklarationshelvetet som normalt sett följer.  Så om du har ett innehav på 1 miljon kronor på din ISK så betalar 3750 kr i skatt för hela året. Du måste betala skatten oavsett om dina tillgångar går plus eller minus, men eftersom skattesatsen är så låg så är det förmånligt så länge dina investeringar går plus. 

Avanza, Nordnet eller gammelbanken?

Du kan öppna ett ISK på din vanliga bank eller nån av nätmäklarna Avanza eller Nordnet. Jag personligen har mina pengar på Avanza som jag tycker har en helt överlägsen app och ett trevligt gränssnitt. Jag har även testat Nordnet, som det absolut inte är några fel på, men jag tycker inte deras app är riktigt lika vass, även om den fått sig en rejäl uppgradering i senaste versionen.

Nordnet har ett trevligt community som heter Shareville som du bara får tillgång till som kund. Avanzas community heter Placera, ett öppet forum med allt det för med sig (mörkermän och gaphalsar gör vad de kan för att höras högst och mest där). Vad du väljer är givetvis upp till dig och dina preferenser. Det är värt att komma ihåg att många av de traditionella bankerna inte erbjuder köp i andra fonder än sina egna (konstigt, eller hur?). Så om du vill supersiza ditt buffébord av värdepapper så är Avanza eller Nordnet att föredra. 

Starta ett månadssparande:

Ett vanligt misstag många gör när de ska komma igång med sitt sparande är att de tänker på sparandet som en effekt av resten av sin ekonomi, och investerar därefter. Dvs sparandet sker efter att alla räkningar är betalda i slutet på månaden. Det är ju på ett sätt ett logisk feltänk. Men det är ändock ett feltänk, för det ger utrymme för undanflykter från ditt sparande. Prioritera istället att betala dig själv först innan du betalar alla andra. Och eftersom du gjort en sån grym budget så är det ingen risk att du har för mycket månad kvar i slutet på pengarna. Det enklaste sättet att få en rutin på detta beteende är att sätta upp ett automatiskt månadssparande till din ISK. Kolla i inställningarna på Avanza hur du går tillväga. 

En roligare miniräknare:

En sak som hjälper mig att hålla modet uppe och påminna mig om varför jag pysslar med detta är en av de otaliga FIRE-kalkylatorer som finns online. Med dem kan du enkelt knappa in sparkvot, inkomst, förväntad avkastning etc. och få en överblick på hur lång tid det kommer ta att nå din FIRE-siffra. Du kan googla dig fram till en uppsjö av räknesnurror som finns. Jag gillar denna enkla variant.  Prova att lattja dig fram till hur olika förutsättningar ger olika utfall. 

Tålamod och disciplin:

När du testar din nya leksak FIRE-kalkylatorn så blir det ganska snabbt tydligt att det viktigaste verktyget vi har är vår egen förmåga att hålla modet uppe. Det är med en stor dos tålamod och massor av disciplin som du kommer nå ekonomisk frihet. Detta är inte modellen för dig som vill göra snabba pengar, tvärtom faktiskt. Investeringar tar tid och måste få ta tid, och din största och viktigaste färdighet grundas i den förståelsen. Det hindrar dig från att ta irrationella kortsiktiga beslut. Som att plocka ut pengarna till en onödig köksrenovering eller att unna dig ett halvår i Thailand eller liknande. Pengarna måste få ligga och jäsa i många år och varje ingrepp i den där degen riskerar att förvandla den till en surdeg. 

Själv-nudging

Eftersom FIRE-rörelsen som sagt är en relativt långsam farkost så tycker jag det är viktigt med pepp på vägen. Vägen till ekonomisk frihet är olika lång för olika människor, men du borde räkna med ungefär 8-10 år med en hög sparkvot på ungefär 40-50%. Se därför till att fira vid utvalda milstolpar. Tex. kan du fira när: 

  • Håller din månadsbudget
  • Lyckas sänka en större utgiftspost
  • Lägger om ditt bolån med bättre ränta
  • När du rebalanserar portföljen 
  • När du når dina sparmål
  • Vid specifika nivåer med din portfölj. Tex. första miljonen etc. 

Detta är några verktyg som är bara att ha på din resa mot ekonomisk frihet. Det är inte på något sätt en uttömmande lista, och jag kommer säkert skriva fler inlägg av samma karaktär. Tills dess.

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Vårstäda din ekonomi

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus & Mat.se

Innan vi går in på specifikt var vi kan investera våra pengar är det vettigt att rensa ut gammalt gruff i privatekonomin. I de senaste inläggen har jag pratat om en ny ekonomisk livsfilosofi baserad på medveten konsumtion, flitigt sparande och smarta investeringar. Saker som i förlängningen kommer få dina pengar att jobba för dig och inte tvärtom. Jag har visat den vidunderliga ränta-på-ränta effekten, redogjort för 4% regeln och visat hur du kan räkna ut din sparkvot. Enkla verktyg och förhållningsregler på vägen till ekonomisk frihet. Om du ska spara pengar måste du leva på mindre än dina inkomster. Kan verka självklart men är ändå värt att nämna. Ju lägre utgifter du har desto mer kan du investera. Du ökar helt enkelt din sparkvot, det vill säga andelen av din inkomst efter skatt som du investerar. 

Genom att syna din ekonomi ser du också i vilka hål dina slantar försvinner. Och tro mig, vi har alla våra slukhål när det kommer till pengar. Jag tänkte därför inleda en återkommande serie med tips på hur man kan spara pengar i vardagen. Vi börjar med de tre största utgifterna ett hushåll vanligtvis har.

Vårstäda din ekonomi – Betala av dina krediter

Jag hade en kollega för ett par år sedan, Thomas, som gjorde en grej av att han aldrig ägt ett kreditkort. Jag brukade tycka att Thomas kändes lite gammalmodig och kanske till och med lite tråkig, eller…långsam. Men faktum är att hans avsky mot kreditkort har mycket att lära oss alla. 

Tillgången till enkla och snabba krediter har förändrat våra konsumtionsmönster i grunden. Allt du vill ha finns vid dina fingertoppar ett par klick bort, leverans dagen efter, helt Smoooth.  Det spelar ingen roll om det är en ny tv eller ditt tionde par skor för året. Faktum är att en annan vän till mig berättade att hans tjejs enda intresse i livet är att shoppa. Han har samtidigt aldrig hört henne säga att hon köpt något. Hon bara klickar hem grejer, en ny tröja eller ett par nya jeans. Bara klick, klick, klick!

Själva transaktionen av pengar är helt abstraherad och ersatt med en mekanisk rörelse utförd av pekfingret. Det faktiska priset hackas upp i små osynliga belopp, knappt märkbara var för sig, fast de kommer med en evig återbetalningsplan. Det är först när alla dessa små klick byggts upp och börjar bli svåra att betala varje månad som många förstår vad dom ställt till med. Och då är det givetvis för sent. Lyxfällan går i lås och vägen ut är lång och vissa fall nästan omöjlig. 

Jag tror många av oss sitter med en kredit eller två. En gammal bankkredit som släpar efter som man pliktskyldigt för över en hundring eller två till varje månad. Eller så kanske du har en IKEA-kredit eftersom om din förra soffa varit en människa skulle den bäst beskrivits som Christer Pettersson. Eller så köpte du in på reklamen i vilken livet blir så himla smidigt med ett Klarna-kort. Men givetvis blir inte livet som Snoops av en bit prokrastinerande plast, snopet nog. 

Många kreditkort lockar med erbjudande som ”räntefritt i tre månader” eller ”Köp nu, betala i sommar” och liknande. Men kom ihåg att om du inte betalar av dina krediter kickar räntan igång. 19,85% som effektivt bromsar ditt sparande och mjölkar dig på ditt framtida liv i frihet. 

Dina konsumtionskrediter är det första du ska betala av om du har några. Själv har jag spenderat större delen av 2019 med att betala av krediter, en extra CSN inbetalning och sviterna av en vattenskada i badrummet. Sammanlagt uppemot nästan 80 000 sura kronor som kunde gjort mycket större nytta på börsen, särskilt som börsåret 2019 visade sig bli ett riktigt rekordår. Men nu när allt är avbetalat så känns det givetvis skönt och jag kommer kunna fokusera fullt ut på investeringar under 2020 och framåt.

Vårstäda din ekonomi – Pruta på ditt bostadslån

Om du bor i bostadsrätt eller villa och sitter med ett fett bolån så finns det mycket pengar att spara på att förhandla räntan med din bank. Efter att bankerna blivit tvungna att redovisa snitträntorna hos sina kunder istället för att luras med sina löjliga listräntor, har det blivit mycket enklare att veta om man betalar för mycket eller rimligt mycket i ränta, jämfört med andra kunder. 

   Vilken bank du har kan spela stor roll. När jag skriver detta har till exempel Skandiabanken en snittränta på 1,34%, medan Länsförsäkringars snittränta är 1,64%, detta är för 3 månaders-räntorna. Det är 0,3 procentenheters skillnad. En ganska saftig summa om du som jag bor i Stockholm med flera miljoner i lån. Om du till exempel har 3 miljoner i bolån innebär det att du betalar 9200 kr mer i helt onödig ränta per år med Swedbank, vilket du kan undvika bara genom att byta bank och få snitträntan hos ett billigare alternativ. Målet är såklart att ha så låg boenderänta som möjligt. Själv är jag relativt nöjd med de 1,2 % vi har på vårt bolån med Handelsbanken, men jag vet att det finns ni som har ÄNNU lägre ränta. Tvätta bort den där nöjda uppsynen, det är ingen tävling OK.

Inom FIRE-rörelsen är det många som gör stora ansträngningar för att kapa sina boendekostnader. Man kan till exempel ha en eller flera inneboende om det finns plats över. Hyra ut sitt hus eller lägenhet via t.ex. Airbnb när man inte är hemma, eller mer radikalt, flytta. Antingen till ett billigare boende i din nuvarande ort eller till en mindre och billigare ort. Detta är givetvis helt beroende av så många fler saker än bara viljan att öka sin sparkvot. Nu pratar vi om ett stort och avgörande livsval som ska passa alla familjemedlemmar och ändå kännas som ett uppsving för alla.

Jag har själv testat det där med att flytta. Vi packade ihop hela familjen och drog söderut från huvudstaden till Skåne. Backlashen blev svidande och efter lite mindre än ett år fick min fru nog och ville flytta tillbaka ”hem” igen. Sagt och gjort, nu är vi tillbaka i stora människobyn, en erfarenhet rikare.  Så om ni funderar på att ta det stora steget att flytta så är mitt råd att verkligen tänka igenom det grundligt. Ja, det finns mycket pengar att spara genom att flytta, men det är ganska meningslöst om en av er inte trivs på den nya platsen.  

Oavsett flytt eller inte, man kan konstatera att det finns pengar att spara i sitt boende. Och jag kommer fortsätta leta nya hem-hacks för att minska våra boendekostnader. 

Vårstäda din ekonomi – Sänk dina matkostnader

Ett dignande kylskåp är helt underbart. Matkostnaderna för en familj är också den summa i en budget som kanske skiljer sig mest åt mellan olika familjer. Det beror på så många saker. Hur man äter, vad man äter, specialkost, träningsvanor, antalet smörgåssugna tonåringar i hemmet, hur många kompisar dina smörgåssugna tonåringar brukar dra med sig hem. Om ni äter kött eller inte. Eller äter ute eller inte. Eller om ni prompt ska ha ALLT ekologiskt eller inte. Nivån på fredagsmyset: nöjer ni er med en påse sour-creme eller är det ostbricka med färska fikon och marmelad från saluhallen? Om du lunchar ute eller packar med matlådor (aka töntlåda).

Det blir lätt pekpinnar och förbud och risk för ett gråare liv när man pratar om att dra ner på matkostnaderna (vem är jag att hindra dig från att frossa på brödpinnar med färsk pesto gjord på ekologiska pinjenötter och handplockad basilika från närmsta lanthandel varje lördagskväll. Om det gör dig lycklig så fortsätt med det, och dra ner på nåt annat istället.)

Istället tänkte jag i en snabb lista visa hur vi sänkte våra matkostnader från 15 000 kr i månaden (JAG VET! Helt rubbat). Till att hålla vår numer ganska facila matbudget på 5000 kr (yay). Kan nämna att vi är två vuxna och två barn, varav inga tonåringar (än), gudskelov. 

  • Vi budgeterade. Alltså på riktigt. Vi satte budgetar på vad allt får lov att kosta. Bommar vi budgeten så kollar vi varför. Om vi kan köpa samma saker billigare nån annanstans eller tänka oss byta just det käket mot ett billigare alternativ så gör vi det.
  • Vi storhandlar (klassiker jag vet, men det funkar) När budgeten är satt, gör vi en veckas inköp på en billig storhandel, helst Mat.se, Annars Willys. Vill slå ett slag för Mat.se som verkligen hjälpt oss på vägen. Det är lätt att kritisera den sortens mat direkt till dörren tjänster som dyra, det stämmer till viss del (även om det är inte alls så dyrt som många kanske tror). Men det Mat.se och liknande tjänster gör är att de förhindrar spontanhandel något alls. Inga impulsköp framme vid kassan. Inga ninja-tillägg i vagnen från barnen etc. På det stora hela har Mat.se varit en superviktig komponent för att kunna minska våra matkostnader med nästan 70%. Katshing!
  • Vi äter vegetariskt. Fredagsburgarn, lördagsgrillen och söndagssteken kostar mer än de smakar. Och även om det kändes ovant i början kan jag berätta att det är helt sjukt vad mycket grejer man kan göra med linser. Linser är grymt, lovar. Ett tips är Under Tian-böckerna. Gott veggo-käk för några kronor portionen.
  • Vi tar med matlådor till jobbet. Istället för att käka en lunch ute för 130 spänn så kan jag packa ner en magisk Dhaal med ris för typ 8 kronor. Linser igen, du ser. 
  • Vi drog ner på utemat med familjen. Med budgeter för familjens excesser på thaikrogen sparar vi våra Bahts till investeringar istället. 
  • Vi köper så lite halvfabrikat som möjligt och lagar och bakar det mesta själv, det är både nyttigare, godare och (oftast) roligare. 
  • Vi dricker mindre alkohol. Vin och öl är vansinnigt dyrt i Sverige, både på Systembolaget och på krogen och därför dricker vi mindre (hälsovinsten är såklart en bonus) Istället unnar vi oss en god flaska vin vid en högtid eller när vi har nåt vi vill fira.
  • Vi köper inte take-away kaffe. Detta behöver jag nog inte förklara närmre. Espresso House och andra är på gränsen till kriminella med de priser de tar för en kopp kaffe. Undvik!
  • Och till sist, om något tar slut så håller vi tillbaka impulsen att ersätta produkten direkt. Vi springer inte ner till Coop Nära, om det inte är absolut nödvändigt. Vid närmre eftertanke så kan det mesta  faktiskt vänta till nästa veckas matbeställning.  

Jag ska inte ljuga och säga att det var enkelt att göra de här förändringarna. Men nu när vi har rutin på våra matinköp så äter vi gott, mycket och med stor tillfredsställelse. Vi känner inte att vi försakat något, snarare tvärtom mår vi bättre än någonsin. 

Detta är några exempel på hur du kan vårstäda din ekonomi. Dock kräver de alla att man lyfter på stenar man kanske aldrig har tänkt på, eller ens velat lyfta på. I uppstarten av FIRE och vägen till ekonomisk frihet är genomlysningen av din privatekonomi som att hitta kvittot i jackfickan dagen efter en bender på krogen. ”Aldrig igen” lovar du dyrt och heligt. Det är dags att hålla det löftet till dig själv. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Sparkvot – Procenten av din lön efter skatt som du investerar

För ett par inlägg sedan nämnde jag att det är mycket räknande i procent i den här rörelsen. Ett faktum som inte kommer ändras av detta inlägget. Idag tänkte jag vi skulle gå igenom begreppet sparkvot. Målet med FIRE är att ändra ditt förhållande till dina pengar och din privatekonomi för att nå ekonomisk frihet. Ett medvetandegörande av hur du spenderar dina slantar idag och ett alternativ för framtiden. Sparkvoten är kvittot på dina ansträngningar. Lite förenklat kan den sammanfattas som procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Motorn till hela sha-bangen. 

Sparkvoten är procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder.

10% sparkvot räcker inte

Länsförsäkringar gjorde för några år sedan en undersökning av svenskens sparande. Undersökningen visade att bland de som tjänade lite mer än medel i Sverige (runt 32 000 kr/mån) så ligger sparandet på ca 3 000 kr per månad. Och en person som har 50 000 kr i lön eller mer lägger undan 5 000 kronor per månad. Det innebär att oavsett vad svensken tjänar verkar sparandet ligga på ca 10% av inkomsten i genomsnitt.

Det är också i linje med vad banker och experter råder oss att göra. Men tyvärr är det här är för lite, iallafall om du vill nå ekonomisk frihet inom ett rimligt kort tidsspann. Varför då? Jo, om du sparar mer innebär det samtidigt att du klarar dig på mindre, när du sänker dina fasta utgifter innebär det att du behöver ett mindre kapital för att täcka dina utgifter med en passiv inkomst. Och ett mindre kapital går snabbare att spara ihop till. Kolla den här uträkningen nedan.

Med en sparkvot på 10% tar det alltså över 50 år av sparande för att skapa passiva inkomster som täcker dina utgifter. I princip ett helt arbetsliv. Du får ett härligt tillskott till pensionen vid 67 helt enkelt. F**k det, säger jag. Hela poängen är ju att slippa arbetslivstvånget i förtid. 

50-60 % sparkvot är den söta punkten

Om du däremot sparar undan 60% av din lön så når du målet om ekonomisk frihet på 12 år. Nu börjar det likna nåt! En hög sparkvot är alltså helt avgörande för att nå målet om ekonomisk frihet innan ordinarie pension. 

Modellerna ovan är hämtade från networthify.com och utgår från en (blygsam) avkastning på 5%. Det innebär en lägre tillväxt av kapitalet än vad som är statistiskt troligt.  Gå gärna in och laborera fram dina egna siffror. Det är hisnande vad en ökad sparkvot innebär i tid. 

Skillnaden mellan sparkvot och investeringskvot

Jag vill göra en skillnad mellan sparkvot och investeringskvot. Sparkvoten anser jag innehåller investerat kapital + alla dina amorteringar varje månad. Investeringskvoten är den summa som åker in i familjens ISK varje månad. Samtidigt som jag anser att amorteringar är bra för att minska risken i din privatekonomi (och med våra nya bolåneregler dessutom något som måste betalas enigt lag), så innebär amorteringar samtidigt att du investerar mindre och därmed förlänger tiden till ekonomisk frihet.  Frågan om vad som ingår och inte i sparkvoten är en omtvistad fråga inom FIRE-rörelsen. Ekonomiskt fri är du som bekant när din passiva inkomst täcker dina utgifter, men är du verkligen fri när du har ett bolån kvar att betala? 

Så beroende av vem du frågar så ingår olika delar i begreppet. Uträkningarna ovan visar investeringskvoten. Jag delar in det såhär: 

Sparkvot: 

Sparkvot = Investeringar till ISK + Amorteringar bolån + Amortering av CSN + Övriga avbetalningar.

Investeringskvot: 

Investeringskvot = Investeringar till ISK alt. andra typer av investeringar (t.ex. fastighetsinvesteringar etc.)

Detta komplicerar saker en del. Bolånet måste amorteras under lång tid, likaså CSN (dock har svenska studielån så förmånlig ränta att det inte gör så mycket om du har ett). Övriga lån och krediter ska avbetalas så fort som möjligt. Noll krediter och lägre bolån innebär lägre ränteinbetalningar vilket ökar dina möjligheter till att investera mer i takt med att du amorterar av lånen. Du skapar också ett skydd mot eventuella kommande räntehöjningar på bostadslånet. Huruvida det händer eller inte är jag inte rätt mensch att fråga, jag hoppas såklart på ett evigt lågränteläge a´la Japan, för jag har bolån (duh). Men detta för säkert med sig andra risker och jag gissar på att jag retat upp nån nationalekonom eller förstå-sig-på-are med mitt skandalösa uttalande (du vet vem du är kompis, nu har du din chans att läxa upp mig och ta ut din frustration i kommentatorsfältet). 

Pensionen komplicerar det hela:

För att komplicera saker ytterligare bör man även ta in pensionsinbetalningar i sin beräkning. Både din PPM och din tjänstepension är investeringar för din framtid. Tjänstepensionen kan du börja ta ut vid 55 års ålder och PPM kan du få ut vid, för närvarande, 62 år. Pensionsåldern kommer öka successivt, och var det slutar får den som lever se. Bokstavligen. Före enkelhetens skull har jag inte räknat in mina pensionsinbetalningar eller mitt pensionskapital när jag beräknar min investeringskvot. Men jag är fullt medveten om att det drastiskt förändrar bilden av min totala ekonomi när jag väl når pensionsåldern. Jag har haft tjänstepensioner på allt mellan 4 % – 12% av lönen beroende på arbetsgivare, vilket gör inbetalningarna över tid svåra att beräkna. Vid närmre eftertanke känns just pensionen och dess inverkan på ens FIRE-summa som ett ämne värdigt ett eget inlägg här på bloggen. Jag får be att återkomma helt enkelt.

Mina investeringsmål: 

Mitt och min frus mål för 2020 är att nå en investeringskvot på 30 % och en total sparkvot på ca 50 %. Ganska tuffa mål men jag tror vi ska klara det. Det roliga är att det blir lite av en sport till sist när man sitter och sammanställer månadens utgifter och investeringar och faktiskt lyckas nå sitt mål. Jag tycker 50% sparkvot är ett rimligt högt mål för de flesta. Och klarar vi av det i dyra Stockholm, så borde det gå att klara på de flesta ställen runt om i landet. Tanken är att både investeringskvoten och den totala sparkvoten ska upp över tid.

Det kostar inte så mycket att spara mer

Sparkvoten är som sagt procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Det blir uppenbart att i takt med att vår sparkvot ökat så märker vi att vi inte saknar det vi avstår från. Det har med andra ord inte ”kostat” särskilt mycket att spara mer, vilket annars är det argument vi får höra från andra och som vi skrämde varandra med innan vi testade. ”Men vi måste ju leva också”, ja absolut, men när blev en ny platt-tv samma sak som ett rikt liv? Eller att äta alla luncher ute, rekreationsshoppa, eller vad det nu än är som är just din pengafälla. Vi har lärt oss att när vi avslutat ett ”slösigt” beteende efter ett annat så är det mycket mindre smärtsamt än vad tanken på att göra det från början antydde.

Spartips för att öka din sparkvot:

Vilket på ett naturligt sätt får bli en cliffhanger till nästa inlägg. Då kommer jag inleda en serie med spartips i vardagen, först ut är ”the big three”. Hur du kan kapa kostnaderna på dina tre största utgifter för att öka din sparkvot och komma närmre 60%-målet. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar

Multiplikationsrebellen

Det är mycket snack om ränta och procentenheter i den här frihetsrörelsen, det är jag den första att medge. Allt mäts i procent, hur mycket vi sparar av vår lön, hur stor årets avkastning varit och hur mycket vi planerar ta ut och leva på i framtiden. Förra inlägget nämnde 4%-regeln, dvs att du kan tryggt plocka ut 4% av ditt kapital år efter år utan att urholka totalen (med typ 95% säkerhet). Det innebär att om du kan leva på 4% av dina tillgångar, om de fyra procenten täcker dina utgifter, så är du ekonomiskt fri. I nominella termer får du fram siffran genom att multiplicera dina utgifter med 25, den siffran är din ekonomiska frihet. Ganska fiffigt. Fram till du inser att din siffra är 6 miljoner kronor om du har utgifter på 20 000 i månaden. Sex miljoner! Men hav förtröstan, frihetssökare, det finns en procentsats vi FIRE-människor håller högre än alla de andra, själva nyckeln till den här vid första anblick ouppnåeliga drömmen om ekonomiskt oberoende. Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar aka. exponentiell tillväxt, aka. om-de-lärt-ut-detta-i-skolan-skulle-jag-älskat-matte aka. multiplikationsrebellen. 

Ränta-på-ränta = Ett räkneexempel

I sin enklaste form: vi säger att du investerar 100 000 sek. En placering som du förväntar dig ska ge 10% avkastning per år (en inte orimlig avkastning på börsen över tid). 

Efter ett år har du då 110 000 sek. Kul, men heller ingen förmögenhet. Du kan inte räcka finger åt chefen och känna tillförsikt i att du kan bada i din egen lyckas bastu när du säger upp dig med 10 000 kronor extra på kontot. 

Men vänta lite. Ponera att du låter pengarna ligga orörda på kontot lite till. 110 000 kr ett år senare blir 121 000 sek. Du har alltså även fått 10 % avkastning på de redan förräntade 10 000 kronorna. Pengarna har skaffat egen avkomma. Plötsligt sker ett mirakel, likt Jesusbarnet utan att det sedvanliga arbetet utförs. 1000 kr materialiseras till synes från ingenting. Halleluja! En ny ledstjärna i livet uppenbaras!

Nu kanske du känner att det fortfarande känns som ganska liten tillväxt, tusen spänn liksom, men det fina är att över tid så växer sig procenten större och större. Vi testar och ser vad 100 000 sek kan bli över 10 års tid med 10% avkastning.  

Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar. Utan insättningar.

Efter 10 år har alltså ditt kapital växt till 259 354 kr, varav hela 159 354 kr är ränta (hundrafemtitusen små jesusbarn tillkomna ur tomma intet), dvs en långt mycket högre summa än din ursprungliga investering. Betänk då om du samtidigt över de här 10 åren kontinuerligt investerar sparpengar månad efter månad. Då ändras ekvationen dramatiskt. 

Vi testar och ser vad som händer om du månadsinvesterar 5000 kr per månad.

Ränta-på-ränta: Tjäna pengar på investerade pengar. Kraften av ränta-på-ränta med månadsinsättningar

Dina 5000 kr i månadssparande har alltså hjälpt kapitalet att växa till totalt 347 000 kr. Detta är kraften i ränta-på-ränta. Faktiskt inget mindre än ett mirakel. 

Ränta = Risk och avkastning

För att få ränta på dina pengar måste du investera dem. Till exempel i ett räntebärande papper eller instrument, som ett sparkonto, i en räntefond eller (föredragsvis) en indexfond. Detta betyder att du utsätter dig för två saker. Det ena är risk, ovissheten om du kommer förlora pengar (usch).  Det andra är tillväxt, chansen att pengarna ökar över tid (yay!). Två möjligheter som är helt beroende av var och hur du placerar pengarna. En räntefond har tex väldigt liten risk men dessvärre också en begränsad uppsida. En aktiefond kan ha hög risk, men till fördel för oss innebär det också att chansen att kapitalet ökar är desto större. Ett hederligt gammalt sparkonto har nästan ingen risk, men är också totalt värdelöst, inte nog med att banken inte ger ränta (vissa banker har tydligen till och med mage att TA BETALT för att låna sina kunders pengar), du till och med förlorar pengar på en placering i ett sparkonto eftersom inflationen är typ 1,75%.  

Sen finns det enstaka aktier, sk. raketer, som det skriks om på diverse aktieforum, dessa har jättehög risk, så pass  att en investering i dem kan liknas vid en trisslott. Om du inte har järnkoll på hur marknaden rör sig minut för minut, och gärna lägger all din vakna tid på att analysera och följa upp aktiens förutsättningar, är risken överhängande att du förlorar alla dina pengar om du placerar dina pengar i dessa. 

FIRE: Kalkylerad risk

Det som både förenar och skiljer investerare åt är deras riskbenägenhet. Anhängare av FIRE-rörelsen skyr stora risker, tanken är ju att vi långsiktigt ska kunna leva på vårt upparbetade kapital, det kapitalet vill vi absolut inte chansa med, det tar lång tid som det är för att vi inte ska riskera slänga på ytterligare år tills vi når FI (Fiancial Independence).  Vi hoppar alltså sällan eller aldrig på de där enstaka högrisk-aktierna. Vi tar kalkylerad risk, där vi lutar oss på statistik och historisk data för att avgöra var pengarna ska investeras. Det är viktigt att komma ihåg att kalkylerad risk inte är farligt, det är en inbyggd faktor i alla typer av investeringar. Vi måste bara läsa på om vad vi kan förvänta oss av en investering på börsen och komma underfund med hur vi själva ska hantera den risk det innebär. 

För detta är faktiskt individuellt. Det vi vet med säkerhet är att börsen svänger, och när den svänger kommer känslor av osäkerhet och oro bubbla upp inom alla investerare, dig med troligtvis. Frågan är då, hur kommer du agera när du ser hela ditt sparkapital sjunka med 50% under ett år. Eller som 2009 när börsen sjönk med 80-90%? När alla experter råder dig att sälja och rädda det lilla du har kvar?

Vi har alla samma mål, tillräckligt mycket avkastning på våra sparade slantar för att kunna kalla oss ekonomiskt fria. Men vägen dit är baserad på varje deltagares förmåga att hålla huvudet kallt när karusellen vi kallar ”marknaden” svänger och kränger. 

Tid är pengar

Det finns alltså två parametrar att hålla ordning på när du månadssparar och investerar. Den ena är hur mycket pengar du investerar varje månad. Den andra (och tvivelsutan viktigaste) är hur länge du låter pengarna jobba, ju längre tidshorisont du har för ditt sparande desto större kapital hinner du bygga upp ju mer ränta kommer du få. En lång tidshorisont minskar dessutom risken över tid, ju längre pengarna får jobba och förräntas, desto mindre risk att börsens svängningar sätter käppar i hjulet för din framtid i frihet. 

Fuck-off money

Man brukar säga att när man har tillräckligt med kapital för att bli ekonomiskt oberoende har man Fuck-off-money. Se det som den siffra du behöver för att kunna svara Fuck-Off på allt du inte vill eller inte får göra av din arbetsgivare. Vill chefen att du ska jobba helg? Fuck off! Ingen löneökning i år heller? Fuck off! Fick du inte semestern godkänd? Fuck Off! 

Om ekonomisk frihet är målet så är ränta-på-ränta metoden för att kunna inta en Fuck-Off-mentalitet i din arbetsvardag.  

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!