Mina investeringar Del 1 – Bli en indexkramare

Hej, jag skrev detta inlägg i januari, sen har det legat och väntat på att publiceras i två månader. På de två månaderna har börsen gått igenom ett stålbad utan dess like. Bokstavligen har världens börser aldrig fallit så mycket så snabbt som i sviterna av Covid-19. Vissa formuleringar kan därför kännas lite, vad ska jag säga, oinkännande. Men jag är övertygad om min strategi och tycker därför innehållet är viktigare än någonsin. Investeringar i passivt förvaltade indexfonder är vinnarreceptet på lång sikt. Och jag kommer fortsätta föra över mina cash till min ISK på Avanza varje månad.

Det finns många varianter på hur man kan och bör investera sina pengar för att skapa en passiv inkomst. En eller flera hyresfastigheter är till exempel en populär metod. Min grundpelare för att nå FIRE är att investera pengar på världens börser. ”VA?! Är du inte klok?” tänker du nu. ”Ska jag gambla med mina pengar på det sättet? Jag kan ju lika gärna tömma madrassen, köpa en enkel resa till Macau och satsa barnens framtida arv på rött!” Håll i hästarna nu. Även om Macau låter som en ganska kul resa så är det faktiskt logiskt att placera dina pengar på börsen. Ur en ekonomisk synvinkel är det faktiskt sunt förnuft. Din reaktion är dock inte konstig. Faktum är att svenskarnas investeringar minskar för andra året i rad och hela 14% av svenskarnas sparpengar ligger till ingen nytta på vanliga sparkonton). 

Du är redan exponerad mot börsmarknaden

Även om du är innerligt skeptisk till börsen så kan det vara bra att komma ihåg att du redan äger ett gäng fonder genom din pension. Med din premiepension så har du dessutom möjligheten att välja själv mellan flera fonder. Du kan kolla själv: Logga in på pensionsmyndigheten med ditt BankID och se hur dina fonder utvecklats över tid och hur många procent de snittat varje år.

Om du aldrig varit inne på pensionsmyndighetens sajt och gjort ett aktivt val för din PPM så ligger dina pengar i fonden AP7 SÅFA, den sk. soffliggarfonden. Fonden för alla som tycker ekonomi är för krångligt eller tråkigt för att ta upp ens tid. Men oroa dig inte. Att du inte valt är i det här fallet en bra sak. AP7 är nämligen en av de bästa globala indexfonderna som går att hitta för (dina) pengar, med en årlig snittavkastning på ca 10-11% historiskt. Dessvärre kommer vi bara åt den via vår PPM. Hur som helst borde din premiepension ge dig en aha-upplevelse: (jag vet att jag fick en) Pengar på börsen verkar stiga i värde över tid. This changes everything!

Vad är en indexfond och varför ska jag välja en sån?

Om du går till din bank och ber om råd om var du bör placera dina pengar kommer rådgivaren komma med massor av tips. Olika snajdiga alternativ av ”aktivt förvaltade fonder” managerade av bankens egna börsproffs. Människor med fina examensbevis från de bästa skolorna, som vi vanliga människor borde lyssna på när det kommer till så svåra saker som pengar.

Vid en närmre granskning kommer du se att alla fonder, blandfonder, generationsfonder etc. är bankens egna. Priset för bankens ”rådgivning” är i genomsnitt ca 1,5% av ditt insatta kapital. Ungefär tre till fem gånger mer än en indexfond. ”1,5% är ju inte så mycket”, kanske du tänker då. Men kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). 1,5% växer till en rejäl summa över tid. En stor fördel med en indexfond är att den kostar väldigt lite. I vissa fall är den helt gratis att både köpa och äga över tid (nästan).  

Kom ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller på avgifter (negativ ränta). En fondavgift på 1,5% växer till en rejäl summa över tid.

Bankens ”rådgivare” är alltså säljare. De är egentligen inte intresserade av att ge dig råd, utan de vill pracka på sina kunder (japp du) sina egna produkter. Och deras främsta vapen för att lyckas med det är att få pengar och investeringar att framstå som något mycket krångligare än det faktiskt är.  Det värsta är att de flesta av dessa aktivt förvaltade fonder inte lyckas slå sina jämförelseindex över tid. Det är helt enkelt nästan omöjligt att förutse hur marknaden kommer gå över lång tid. Så inte nog med att de tar hutlöst betalt för sin rådgivning, de allra flesta ger dessutom ganska dåliga råd. 

Ok, men VAD är en indexfond?

Börsen är en marknadsplats bestående av företag i olika storlekar och inom olika branscher. För att skapa lite struktur på dessa marknadsplatser (det är ju ändå ekonomer vi pratar om här) så delas börsen upp i olika börsindex. Ett börsindex är en samling aktier med en gemensam nämnare (t.ex. ett land) och en gemensam utgångspunkt: Företagen i fonden köps och säljs inte aktivt av en rådgivare, utan förvaltas passivt. Den speglar de underliggande företagens aktieutveckling. Fonden köps och säljs på automatik efter hur marknaden väljer att värdera innehaven i den. 

Ett vanligt index är en börsplats, i Sverige har vi Stockholmsbörsen OMX. Den kan du köpa hela (OMXSGI), eller valda delar av, t.ex. små, medel eller stora företag. Ett exempel är OMX 30, ett index som innehåller de trettio mest omsatta aktierna på stockholmsbörsen, dvs. de trettio företag som säljs och köps mest på svenska börsen. Ett ganska litet index sett till antal företag, men monetärt stort och stabilt eftersom de trettio bolagen som utgör indexet är stora svenska företag som varit med länge, t.ex. Swedbank, Volvo, H&M och Nordea.  Andra index kan följa en viss sektor, som tekniksektorn, spelbranschen eller fastighetsbranschen. 

Indexfonder förenklar dina investeringar

Gemene man är inte intresserade av att sitta böjda över årsredovisningar och göra kalkylerade makroekonomiska beräkningar för den svenska verkstadsindustrins påverkan när Kina höjer tarifferna på exporterade varor. Gemene man vill kolla på The Crown på Netflix uppkurade i soffan, med en kopp te. Det är vad jag tror och det är därför hela FIRE-communityn älskar indexfonder. De är de enklaste och mest logiska investeringarna som finns om du inte har ett specialintresse i årsredovisningar. Med indexfonder får du enkelt tillgång till hela aktiemarknaden och kan samtidigt känna dig (relativt) trygg med din investering. (Med det sagt så gillar jag årsredovisningar och även om det mesta jag investerar hamnar i indexfonder så placerar jag en del direkt i aktier. Jag kommer gå igenom mer i detalj hur jag investerar i Del 2 & Del 3). 

En investerares behov av valljud

Du utsätter dig för större risk om du istället för indexfonder själv försöker välja vinnaraktier sk. stockpicking. Om ett av dina val går dåligt kommer din portfölj underprestera jämfört med index. Detta eftersom ditt enstaka innehav har större plats i din portfölj jämfört med dess plats i ett index. Inte nog med det, på kort sikt vet vi att hela börsen kan gå åt helvete, då och då kommer kursfall på 50% att hända. (När detta publiceras så har börsen haft sin största nedgång sedan depressionen på 30-talet i och med Corona virusets framfart). Men historiskt sett går börsen som helhet ALLTID upp på LÅNG SIKT. Det innebär två saker:

  1. Du borde köpa hela börsen. Alla företag. Det gör du allra enklast genom väl valda breda indexfonder. 
  2. Du borde aldrig försöka ”tajma marknaden”. Det vill säga undvik alla försök att sälja på topparna och köpa på bottnarna (den typen av ”trejdande” låter grymt i teorin, men är typ omöjligt). Ett annat sätt att se på det är att du måste inse att börsen är en irrationell berg- och dalbana. Den går både upp och ner och du gör bäst i att stanna i vagnen genom hela resan. Då kommer du rulla in på stationen glad och upprymd och rik på nya erfarenheter. Om du däremot låter dig påverkas av att alla skriker i panik, sliter upp säkerhetstången under resans gång och slänger dig av vagnen i hopp om att landa säkert, ja då är risken tyvärr överhängande stor att det går illa. 

Punkt nummer två är kritisk, det kräver ett psyke starkare än en trotsande treårings. När skiten träffar fläkten så är det bra att ha några avslappningsövningar nära til hands. Tio timmar valljud på Youtube kanske inte är ditt förstahandsval, men se till att ha nåt som lugnar dina nerver. Och kom ihåg: Få inte panik och sälj även om ”alla” råder dig till det! Det bästa du kan göra är att köpa breda indexfonder regelbundet, t.ex. genom ett automatiskt månadssparande och glömma bort det. 

Vilka indexinvesteringar gillar FIRE-anhängare?

De index jag är intresserade av är till stor del breda globala indexfonder. Fonder med företag från massor av olika sektorer från hela världen. Ju större ju bättre. Helst vill vi ha ALLA företag på en börsplats. Om inte det finns så vill vi ha den indexfond innehållandes så många företag som möjligt. Varför då? Jo, under ett börsår kommer vissa företag gå bra eller till och med riktigt bra, vissa kommer gå ok och andra riskerar gå i konkurs, eller stå svettiga vid randen av sin egen ekonomiska avgrund. Genom att köpa alla dessa företag skyddar vi oss mot de sistnämnda. Som bekant är den största möjliga nedgången för ett företags aktiekurs 100%, konkurs, en slocknande stjärna på börs-himlen, det händer inte jätte-ofta men ibland.

Samtidigt är den största möjliga uppgången oändlig. Detta innebär att trots att börsen rör sig upp och ner enstaka år (vilket inte alltid handlar om hur företagen faktiskt presterar på sista raden) så går den stadigt uppåt på lång sikt, dåliga företag försvinner och otidsenliga företag underpresterar.

Men för varje Kodak finns det ett Amazon (två nötta men belysande exempel). Kodak var ett gigantiskt företag som främst livnärde sig på att sälja kamerafilm. Alltså den där fysiska plastremsan som framkallades till foton och som till sist bara hipsters på Södermalm köpte för att kultivera sin trendighet anno 2011, typ. Kodak höll med om att internet bara är en fluga och ignorerade samhällets och kanske framförallt kamerans digitalisering, och ja ni kan gissa resten. Börskursen rasade, enorma börsvärden raderades. Amazon däremot fattade det här med digitaliseringen. De började med att sälja böcker på nätet, idag underhåller de världens största digitala infrastruktur och planerar för hur de kan bygga framtidens vägar ut i rymden. Ett bolag som siktade mot stjärnorna och lyckades, bokstavligen. Och börskursen? + 37400 % sedan introduktionen 1998. 

Börsen tuffar alltså på uppåt och trots att den själv-korrigeras ibland så är det sammanlagda utfallet positivt på lång sikt. Hur positivt undrar du då? 

Vilken avkastning kan jag vänta mig?

För att ge en grov mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning kan nämnas att globala indexfonder har snittat en historisk avkastning på ca 7-8% om året. Svenska OMX har avkastat mer, ca 11% per år i snitt, om man ser tillbaka sedan starten. Nu är inte historisk avkastning en garant för att framtiden kommer bjuda på samma uppgångar, men samtidigt är folk sina vanor trogna. Vi handlar det vi behöver regelbundet och det vi inte behöver då och då. Går TV:n sönder köper vi en ny. Tar mjölken slut så springer vi ner till Coop. Och säger trenden att dina bilder ska framkallas på riktig film, ja då kanske du är en av dem som trotsar teknologins framfart och köper en rulle eller två. Kanske till och med från Kodak.

Det fina är att allt detta ryms inom samma enkla indexinvestering. Det är anledningen till varför jag investerar mina pengar i passivt förvaltade indexfonder. Det är därför vi FIRE-människor är indexkramare. För vem vill inte omfamna en idé där en enda investering rymmer alla människors olika behov och intressen? En investering som dessutom ökar i värde över tid. Det blir inte enklare än så, låter perfekt i mina öron. 

Nästa inlägg kommer jag redogöra var jag placerar mina pengar. Jag tänker börja med bra fonder att placera i och därefter prata om direktinvesteringar i aktier. 

Tills dess, indexkram på er. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Sparkvot – Procenten av din lön efter skatt som du investerar

För ett par inlägg sedan nämnde jag att det är mycket räknande i procent i den här rörelsen. Ett faktum som inte kommer ändras av detta inlägget. Idag tänkte jag vi skulle gå igenom begreppet sparkvot. Målet med FIRE är att ändra ditt förhållande till dina pengar och din privatekonomi för att nå ekonomisk frihet. Ett medvetandegörande av hur du spenderar dina slantar idag och ett alternativ för framtiden. Sparkvoten är kvittot på dina ansträngningar. Lite förenklat kan den sammanfattas som procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Motorn till hela sha-bangen. 

Sparkvoten är procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder.

10% sparkvot räcker inte

Länsförsäkringar gjorde för några år sedan en undersökning av svenskens sparande. Undersökningen visade att bland de som tjänade lite mer än medel i Sverige (runt 32 000 kr/mån) så ligger sparandet på ca 3 000 kr per månad. Och en person som har 50 000 kr i lön eller mer lägger undan 5 000 kronor per månad. Det innebär att oavsett vad svensken tjänar verkar sparandet ligga på ca 10% av inkomsten i genomsnitt.

Det är också i linje med vad banker och experter råder oss att göra. Men tyvärr är det här är för lite, iallafall om du vill nå ekonomisk frihet inom ett rimligt kort tidsspann. Varför då? Jo, om du sparar mer innebär det samtidigt att du klarar dig på mindre, när du sänker dina fasta utgifter innebär det att du behöver ett mindre kapital för att täcka dina utgifter med en passiv inkomst. Och ett mindre kapital går snabbare att spara ihop till. Kolla den här uträkningen nedan.

Med en sparkvot på 10% tar det alltså över 50 år av sparande för att skapa passiva inkomster som täcker dina utgifter. I princip ett helt arbetsliv. Du får ett härligt tillskott till pensionen vid 67 helt enkelt. F**k det, säger jag. Hela poängen är ju att slippa arbetslivstvånget i förtid. 

50-60 % sparkvot är den söta punkten

Om du däremot sparar undan 60% av din lön så når du målet om ekonomisk frihet på 12 år. Nu börjar det likna nåt! En hög sparkvot är alltså helt avgörande för att nå målet om ekonomisk frihet innan ordinarie pension. 

Modellerna ovan är hämtade från networthify.com och utgår från en (blygsam) avkastning på 5%. Det innebär en lägre tillväxt av kapitalet än vad som är statistiskt troligt.  Gå gärna in och laborera fram dina egna siffror. Det är hisnande vad en ökad sparkvot innebär i tid. 

Skillnaden mellan sparkvot och investeringskvot

Jag vill göra en skillnad mellan sparkvot och investeringskvot. Sparkvoten anser jag innehåller investerat kapital + alla dina amorteringar varje månad. Investeringskvoten är den summa som åker in i familjens ISK varje månad. Samtidigt som jag anser att amorteringar är bra för att minska risken i din privatekonomi (och med våra nya bolåneregler dessutom något som måste betalas enigt lag), så innebär amorteringar samtidigt att du investerar mindre och därmed förlänger tiden till ekonomisk frihet.  Frågan om vad som ingår och inte i sparkvoten är en omtvistad fråga inom FIRE-rörelsen. Ekonomiskt fri är du som bekant när din passiva inkomst täcker dina utgifter, men är du verkligen fri när du har ett bolån kvar att betala? 

Så beroende av vem du frågar så ingår olika delar i begreppet. Uträkningarna ovan visar investeringskvoten. Jag delar in det såhär: 

Sparkvot: 

Sparkvot = Investeringar till ISK + Amorteringar bolån + Amortering av CSN + Övriga avbetalningar.

Investeringskvot: 

Investeringskvot = Investeringar till ISK alt. andra typer av investeringar (t.ex. fastighetsinvesteringar etc.)

Detta komplicerar saker en del. Bolånet måste amorteras under lång tid, likaså CSN (dock har svenska studielån så förmånlig ränta att det inte gör så mycket om du har ett). Övriga lån och krediter ska avbetalas så fort som möjligt. Noll krediter och lägre bolån innebär lägre ränteinbetalningar vilket ökar dina möjligheter till att investera mer i takt med att du amorterar av lånen. Du skapar också ett skydd mot eventuella kommande räntehöjningar på bostadslånet. Huruvida det händer eller inte är jag inte rätt mensch att fråga, jag hoppas såklart på ett evigt lågränteläge a´la Japan, för jag har bolån (duh). Men detta för säkert med sig andra risker och jag gissar på att jag retat upp nån nationalekonom eller förstå-sig-på-are med mitt skandalösa uttalande (du vet vem du är kompis, nu har du din chans att läxa upp mig och ta ut din frustration i kommentatorsfältet). 

Pensionen komplicerar det hela:

För att komplicera saker ytterligare bör man även ta in pensionsinbetalningar i sin beräkning. Både din PPM och din tjänstepension är investeringar för din framtid. Tjänstepensionen kan du börja ta ut vid 55 års ålder och PPM kan du få ut vid, för närvarande, 62 år. Pensionsåldern kommer öka successivt, och var det slutar får den som lever se. Bokstavligen. Före enkelhetens skull har jag inte räknat in mina pensionsinbetalningar eller mitt pensionskapital när jag beräknar min investeringskvot. Men jag är fullt medveten om att det drastiskt förändrar bilden av min totala ekonomi när jag väl når pensionsåldern. Jag har haft tjänstepensioner på allt mellan 4 % – 12% av lönen beroende på arbetsgivare, vilket gör inbetalningarna över tid svåra att beräkna. Vid närmre eftertanke känns just pensionen och dess inverkan på ens FIRE-summa som ett ämne värdigt ett eget inlägg här på bloggen. Jag får be att återkomma helt enkelt.

Mina investeringsmål: 

Mitt och min frus mål för 2020 är att nå en investeringskvot på 30 % och en total sparkvot på ca 50 %. Ganska tuffa mål men jag tror vi ska klara det. Det roliga är att det blir lite av en sport till sist när man sitter och sammanställer månadens utgifter och investeringar och faktiskt lyckas nå sitt mål. Jag tycker 50% sparkvot är ett rimligt högt mål för de flesta. Och klarar vi av det i dyra Stockholm, så borde det gå att klara på de flesta ställen runt om i landet. Tanken är att både investeringskvoten och den totala sparkvoten ska upp över tid.

Det kostar inte så mycket att spara mer

Sparkvoten är som sagt procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Det blir uppenbart att i takt med att vår sparkvot ökat så märker vi att vi inte saknar det vi avstår från. Det har med andra ord inte ”kostat” särskilt mycket att spara mer, vilket annars är det argument vi får höra från andra och som vi skrämde varandra med innan vi testade. ”Men vi måste ju leva också”, ja absolut, men när blev en ny platt-tv samma sak som ett rikt liv? Eller att äta alla luncher ute, rekreationsshoppa, eller vad det nu än är som är just din pengafälla. Vi har lärt oss att när vi avslutat ett ”slösigt” beteende efter ett annat så är det mycket mindre smärtsamt än vad tanken på att göra det från början antydde.

Spartips för att öka din sparkvot:

Vilket på ett naturligt sätt får bli en cliffhanger till nästa inlägg. Då kommer jag inleda en serie med spartips i vardagen, först ut är ”the big three”. Hur du kan kapa kostnaderna på dina tre största utgifter för att öka din sparkvot och komma närmre 60%-målet. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!