Vårstäda din ekonomi

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus & Mat.se

Innan vi går in på specifikt var vi kan investera våra pengar är det vettigt att rensa ut gammalt gruff i privatekonomin. I de senaste inläggen har jag pratat om en ny ekonomisk livsfilosofi baserad på medveten konsumtion, flitigt sparande och smarta investeringar. Saker som i förlängningen kommer få dina pengar att jobba för dig och inte tvärtom. Jag har visat den vidunderliga ränta-på-ränta effekten, redogjort för 4% regeln och visat hur du kan räkna ut din sparkvot. Enkla verktyg och förhållningsregler på vägen till ekonomisk frihet. Om du ska spara pengar måste du leva på mindre än dina inkomster. Kan verka självklart men är ändå värt att nämna. Ju lägre utgifter du har desto mer kan du investera. Du ökar helt enkelt din sparkvot, det vill säga andelen av din inkomst efter skatt som du investerar. 

Genom att syna din ekonomi ser du också i vilka hål dina slantar försvinner. Och tro mig, vi har alla våra slukhål när det kommer till pengar. Jag tänkte därför inleda en återkommande serie med tips på hur man kan spara pengar i vardagen. Vi börjar med de tre största utgifterna ett hushåll vanligtvis har.

Vårstäda din ekonomi – Betala av dina krediter

Jag hade en kollega för ett par år sedan, Thomas, som gjorde en grej av att han aldrig ägt ett kreditkort. Jag brukade tycka att Thomas kändes lite gammalmodig och kanske till och med lite tråkig, eller…långsam. Men faktum är att hans avsky mot kreditkort har mycket att lära oss alla. 

Tillgången till enkla och snabba krediter har förändrat våra konsumtionsmönster i grunden. Allt du vill ha finns vid dina fingertoppar ett par klick bort, leverans dagen efter, helt Smoooth.  Det spelar ingen roll om det är en ny tv eller ditt tionde par skor för året. Faktum är att en annan vän till mig berättade att hans tjejs enda intresse i livet är att shoppa. Han har samtidigt aldrig hört henne säga att hon köpt något. Hon bara klickar hem grejer, en ny tröja eller ett par nya jeans. Bara klick, klick, klick!

Själva transaktionen av pengar är helt abstraherad och ersatt med en mekanisk rörelse utförd av pekfingret. Det faktiska priset hackas upp i små osynliga belopp, knappt märkbara var för sig, fast de kommer med en evig återbetalningsplan. Det är först när alla dessa små klick byggts upp och börjar bli svåra att betala varje månad som många förstår vad dom ställt till med. Och då är det givetvis för sent. Lyxfällan går i lås och vägen ut är lång och vissa fall nästan omöjlig. 

Jag tror många av oss sitter med en kredit eller två. En gammal bankkredit som släpar efter som man pliktskyldigt för över en hundring eller två till varje månad. Eller så kanske du har en IKEA-kredit eftersom om din förra soffa varit en människa skulle den bäst beskrivits som Christer Pettersson. Eller så köpte du in på reklamen i vilken livet blir så himla smidigt med ett Klarna-kort. Men givetvis blir inte livet som Snoops av en bit prokrastinerande plast, snopet nog. 

Många kreditkort lockar med erbjudande som ”räntefritt i tre månader” eller ”Köp nu, betala i sommar” och liknande. Men kom ihåg att om du inte betalar av dina krediter kickar räntan igång. 19,85% som effektivt bromsar ditt sparande och mjölkar dig på ditt framtida liv i frihet. 

Dina konsumtionskrediter är det första du ska betala av om du har några. Själv har jag spenderat större delen av 2019 med att betala av krediter, en extra CSN inbetalning och sviterna av en vattenskada i badrummet. Sammanlagt uppemot nästan 80 000 sura kronor som kunde gjort mycket större nytta på börsen, särskilt som börsåret 2019 visade sig bli ett riktigt rekordår. Men nu när allt är avbetalat så känns det givetvis skönt och jag kommer kunna fokusera fullt ut på investeringar under 2020 och framåt.

Vårstäda din ekonomi – Pruta på ditt bostadslån

Om du bor i bostadsrätt eller villa och sitter med ett fett bolån så finns det mycket pengar att spara på att förhandla räntan med din bank. Efter att bankerna blivit tvungna att redovisa snitträntorna hos sina kunder istället för att luras med sina löjliga listräntor, har det blivit mycket enklare att veta om man betalar för mycket eller rimligt mycket i ränta, jämfört med andra kunder. 

   Vilken bank du har kan spela stor roll. När jag skriver detta har till exempel Skandiabanken en snittränta på 1,34%, medan Länsförsäkringars snittränta är 1,64%, detta är för 3 månaders-räntorna. Det är 0,3 procentenheters skillnad. En ganska saftig summa om du som jag bor i Stockholm med flera miljoner i lån. Om du till exempel har 3 miljoner i bolån innebär det att du betalar 9200 kr mer i helt onödig ränta per år med Swedbank, vilket du kan undvika bara genom att byta bank och få snitträntan hos ett billigare alternativ. Målet är såklart att ha så låg boenderänta som möjligt. Själv är jag relativt nöjd med de 1,2 % vi har på vårt bolån med Handelsbanken, men jag vet att det finns ni som har ÄNNU lägre ränta. Tvätta bort den där nöjda uppsynen, det är ingen tävling OK.

Inom FIRE-rörelsen är det många som gör stora ansträngningar för att kapa sina boendekostnader. Man kan till exempel ha en eller flera inneboende om det finns plats över. Hyra ut sitt hus eller lägenhet via t.ex. Airbnb när man inte är hemma, eller mer radikalt, flytta. Antingen till ett billigare boende i din nuvarande ort eller till en mindre och billigare ort. Detta är givetvis helt beroende av så många fler saker än bara viljan att öka sin sparkvot. Nu pratar vi om ett stort och avgörande livsval som ska passa alla familjemedlemmar och ändå kännas som ett uppsving för alla.

Jag har själv testat det där med att flytta. Vi packade ihop hela familjen och drog söderut från huvudstaden till Skåne. Backlashen blev svidande och efter lite mindre än ett år fick min fru nog och ville flytta tillbaka ”hem” igen. Sagt och gjort, nu är vi tillbaka i stora människobyn, en erfarenhet rikare.  Så om ni funderar på att ta det stora steget att flytta så är mitt råd att verkligen tänka igenom det grundligt. Ja, det finns mycket pengar att spara genom att flytta, men det är ganska meningslöst om en av er inte trivs på den nya platsen.  

Oavsett flytt eller inte, man kan konstatera att det finns pengar att spara i sitt boende. Och jag kommer fortsätta leta nya hem-hacks för att minska våra boendekostnader. 

Vårstäda din ekonomi – Sänk dina matkostnader

Ett dignande kylskåp är helt underbart. Matkostnaderna för en familj är också den summa i en budget som kanske skiljer sig mest åt mellan olika familjer. Det beror på så många saker. Hur man äter, vad man äter, specialkost, träningsvanor, antalet smörgåssugna tonåringar i hemmet, hur många kompisar dina smörgåssugna tonåringar brukar dra med sig hem. Om ni äter kött eller inte. Eller äter ute eller inte. Eller om ni prompt ska ha ALLT ekologiskt eller inte. Nivån på fredagsmyset: nöjer ni er med en påse sour-creme eller är det ostbricka med färska fikon och marmelad från saluhallen? Om du lunchar ute eller packar med matlådor (aka töntlåda).

Det blir lätt pekpinnar och förbud och risk för ett gråare liv när man pratar om att dra ner på matkostnaderna (vem är jag att hindra dig från att frossa på brödpinnar med färsk pesto gjord på ekologiska pinjenötter och handplockad basilika från närmsta lanthandel varje lördagskväll. Om det gör dig lycklig så fortsätt med det, och dra ner på nåt annat istället.)

Istället tänkte jag i en snabb lista visa hur vi sänkte våra matkostnader från 15 000 kr i månaden (JAG VET! Helt rubbat). Till att hålla vår numer ganska facila matbudget på 5000 kr (yay). Kan nämna att vi är två vuxna och två barn, varav inga tonåringar (än), gudskelov. 

  • Vi budgeterade. Alltså på riktigt. Vi satte budgetar på vad allt får lov att kosta. Bommar vi budgeten så kollar vi varför. Om vi kan köpa samma saker billigare nån annanstans eller tänka oss byta just det käket mot ett billigare alternativ så gör vi det.
  • Vi storhandlar (klassiker jag vet, men det funkar) När budgeten är satt, gör vi en veckas inköp på en billig storhandel, helst Mat.se, Annars Willys. Vill slå ett slag för Mat.se som verkligen hjälpt oss på vägen. Det är lätt att kritisera den sortens mat direkt till dörren tjänster som dyra, det stämmer till viss del (även om det är inte alls så dyrt som många kanske tror). Men det Mat.se och liknande tjänster gör är att de förhindrar spontanhandel något alls. Inga impulsköp framme vid kassan. Inga ninja-tillägg i vagnen från barnen etc. På det stora hela har Mat.se varit en superviktig komponent för att kunna minska våra matkostnader med nästan 70%. Katshing!
  • Vi äter vegetariskt. Fredagsburgarn, lördagsgrillen och söndagssteken kostar mer än de smakar. Och även om det kändes ovant i början kan jag berätta att det är helt sjukt vad mycket grejer man kan göra med linser. Linser är grymt, lovar. Ett tips är Under Tian-böckerna. Gott veggo-käk för några kronor portionen.
  • Vi tar med matlådor till jobbet. Istället för att käka en lunch ute för 130 spänn så kan jag packa ner en magisk Dhaal med ris för typ 8 kronor. Linser igen, du ser. 
  • Vi drog ner på utemat med familjen. Med budgeter för familjens excesser på thaikrogen sparar vi våra Bahts till investeringar istället. 
  • Vi köper så lite halvfabrikat som möjligt och lagar och bakar det mesta själv, det är både nyttigare, godare och (oftast) roligare. 
  • Vi dricker mindre alkohol. Vin och öl är vansinnigt dyrt i Sverige, både på Systembolaget och på krogen och därför dricker vi mindre (hälsovinsten är såklart en bonus) Istället unnar vi oss en god flaska vin vid en högtid eller när vi har nåt vi vill fira.
  • Vi köper inte take-away kaffe. Detta behöver jag nog inte förklara närmre. Espresso House och andra är på gränsen till kriminella med de priser de tar för en kopp kaffe. Undvik!
  • Och till sist, om något tar slut så håller vi tillbaka impulsen att ersätta produkten direkt. Vi springer inte ner till Coop Nära, om det inte är absolut nödvändigt. Vid närmre eftertanke så kan det mesta  faktiskt vänta till nästa veckas matbeställning.  

Jag ska inte ljuga och säga att det var enkelt att göra de här förändringarna. Men nu när vi har rutin på våra matinköp så äter vi gott, mycket och med stor tillfredsställelse. Vi känner inte att vi försakat något, snarare tvärtom mår vi bättre än någonsin. 

Detta är några exempel på hur du kan vårstäda din ekonomi. Dock kräver de alla att man lyfter på stenar man kanske aldrig har tänkt på, eller ens velat lyfta på. I uppstarten av FIRE och vägen till ekonomisk frihet är genomlysningen av din privatekonomi som att hitta kvittot i jackfickan dagen efter en bender på krogen. ”Aldrig igen” lovar du dyrt och heligt. Det är dags att hålla det löftet till dig själv. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Sparkvot – Procenten av din lön efter skatt som du investerar

För ett par inlägg sedan nämnde jag att det är mycket räknande i procent i den här rörelsen. Ett faktum som inte kommer ändras av detta inlägget. Idag tänkte jag vi skulle gå igenom begreppet sparkvot. Målet med FIRE är att ändra ditt förhållande till dina pengar och din privatekonomi för att nå ekonomisk frihet. Ett medvetandegörande av hur du spenderar dina slantar idag och ett alternativ för framtiden. Sparkvoten är kvittot på dina ansträngningar. Lite förenklat kan den sammanfattas som procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Motorn till hela sha-bangen. 

Sparkvoten är procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder.

10% sparkvot räcker inte

Länsförsäkringar gjorde för några år sedan en undersökning av svenskens sparande. Undersökningen visade att bland de som tjänade lite mer än medel i Sverige (runt 32 000 kr/mån) så ligger sparandet på ca 3 000 kr per månad. Och en person som har 50 000 kr i lön eller mer lägger undan 5 000 kronor per månad. Det innebär att oavsett vad svensken tjänar verkar sparandet ligga på ca 10% av inkomsten i genomsnitt.

Det är också i linje med vad banker och experter råder oss att göra. Men tyvärr är det här är för lite, iallafall om du vill nå ekonomisk frihet inom ett rimligt kort tidsspann. Varför då? Jo, om du sparar mer innebär det samtidigt att du klarar dig på mindre, när du sänker dina fasta utgifter innebär det att du behöver ett mindre kapital för att täcka dina utgifter med en passiv inkomst. Och ett mindre kapital går snabbare att spara ihop till. Kolla den här uträkningen nedan.

Med en sparkvot på 10% tar det alltså över 50 år av sparande för att skapa passiva inkomster som täcker dina utgifter. I princip ett helt arbetsliv. Du får ett härligt tillskott till pensionen vid 67 helt enkelt. F**k det, säger jag. Hela poängen är ju att slippa arbetslivstvånget i förtid. 

50-60 % sparkvot är den söta punkten

Om du däremot sparar undan 60% av din lön så når du målet om ekonomisk frihet på 12 år. Nu börjar det likna nåt! En hög sparkvot är alltså helt avgörande för att nå målet om ekonomisk frihet innan ordinarie pension. 

Modellerna ovan är hämtade från networthify.com och utgår från en (blygsam) avkastning på 5%. Det innebär en lägre tillväxt av kapitalet än vad som är statistiskt troligt.  Gå gärna in och laborera fram dina egna siffror. Det är hisnande vad en ökad sparkvot innebär i tid. 

Skillnaden mellan sparkvot och investeringskvot

Jag vill göra en skillnad mellan sparkvot och investeringskvot. Sparkvoten anser jag innehåller investerat kapital + alla dina amorteringar varje månad. Investeringskvoten är den summa som åker in i familjens ISK varje månad. Samtidigt som jag anser att amorteringar är bra för att minska risken i din privatekonomi (och med våra nya bolåneregler dessutom något som måste betalas enigt lag), så innebär amorteringar samtidigt att du investerar mindre och därmed förlänger tiden till ekonomisk frihet.  Frågan om vad som ingår och inte i sparkvoten är en omtvistad fråga inom FIRE-rörelsen. Ekonomiskt fri är du som bekant när din passiva inkomst täcker dina utgifter, men är du verkligen fri när du har ett bolån kvar att betala? 

Så beroende av vem du frågar så ingår olika delar i begreppet. Uträkningarna ovan visar investeringskvoten. Jag delar in det såhär: 

Sparkvot: 

Sparkvot = Investeringar till ISK + Amorteringar bolån + Amortering av CSN + Övriga avbetalningar.

Investeringskvot: 

Investeringskvot = Investeringar till ISK alt. andra typer av investeringar (t.ex. fastighetsinvesteringar etc.)

Detta komplicerar saker en del. Bolånet måste amorteras under lång tid, likaså CSN (dock har svenska studielån så förmånlig ränta att det inte gör så mycket om du har ett). Övriga lån och krediter ska avbetalas så fort som möjligt. Noll krediter och lägre bolån innebär lägre ränteinbetalningar vilket ökar dina möjligheter till att investera mer i takt med att du amorterar av lånen. Du skapar också ett skydd mot eventuella kommande räntehöjningar på bostadslånet. Huruvida det händer eller inte är jag inte rätt mensch att fråga, jag hoppas såklart på ett evigt lågränteläge a´la Japan, för jag har bolån (duh). Men detta för säkert med sig andra risker och jag gissar på att jag retat upp nån nationalekonom eller förstå-sig-på-are med mitt skandalösa uttalande (du vet vem du är kompis, nu har du din chans att läxa upp mig och ta ut din frustration i kommentatorsfältet). 

Pensionen komplicerar det hela:

För att komplicera saker ytterligare bör man även ta in pensionsinbetalningar i sin beräkning. Både din PPM och din tjänstepension är investeringar för din framtid. Tjänstepensionen kan du börja ta ut vid 55 års ålder och PPM kan du få ut vid, för närvarande, 62 år. Pensionsåldern kommer öka successivt, och var det slutar får den som lever se. Bokstavligen. Före enkelhetens skull har jag inte räknat in mina pensionsinbetalningar eller mitt pensionskapital när jag beräknar min investeringskvot. Men jag är fullt medveten om att det drastiskt förändrar bilden av min totala ekonomi när jag väl når pensionsåldern. Jag har haft tjänstepensioner på allt mellan 4 % – 12% av lönen beroende på arbetsgivare, vilket gör inbetalningarna över tid svåra att beräkna. Vid närmre eftertanke känns just pensionen och dess inverkan på ens FIRE-summa som ett ämne värdigt ett eget inlägg här på bloggen. Jag får be att återkomma helt enkelt.

Mina investeringsmål: 

Mitt och min frus mål för 2020 är att nå en investeringskvot på 30 % och en total sparkvot på ca 50 %. Ganska tuffa mål men jag tror vi ska klara det. Det roliga är att det blir lite av en sport till sist när man sitter och sammanställer månadens utgifter och investeringar och faktiskt lyckas nå sitt mål. Jag tycker 50% sparkvot är ett rimligt högt mål för de flesta. Och klarar vi av det i dyra Stockholm, så borde det gå att klara på de flesta ställen runt om i landet. Tanken är att både investeringskvoten och den totala sparkvoten ska upp över tid.

Det kostar inte så mycket att spara mer

Sparkvoten är som sagt procenten av din lön efter skatt som du investerar eller använder för att amortera skulder. Det blir uppenbart att i takt med att vår sparkvot ökat så märker vi att vi inte saknar det vi avstår från. Det har med andra ord inte ”kostat” särskilt mycket att spara mer, vilket annars är det argument vi får höra från andra och som vi skrämde varandra med innan vi testade. ”Men vi måste ju leva också”, ja absolut, men när blev en ny platt-tv samma sak som ett rikt liv? Eller att äta alla luncher ute, rekreationsshoppa, eller vad det nu än är som är just din pengafälla. Vi har lärt oss att när vi avslutat ett ”slösigt” beteende efter ett annat så är det mycket mindre smärtsamt än vad tanken på att göra det från början antydde.

Spartips för att öka din sparkvot:

Vilket på ett naturligt sätt får bli en cliffhanger till nästa inlägg. Då kommer jag inleda en serie med spartips i vardagen, först ut är ”the big three”. Hur du kan kapa kostnaderna på dina tre största utgifter för att öka din sparkvot och komma närmre 60%-målet. 

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!

Vad är FIRE (Financial Independence Retire Early)?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.

Det är revolution på gång

Föreställ dig ett liv där du inte dansar efter någon annans pipa, ett liv utan chefer, mellanchefer och oändliga jobbmöten. Ett liv i frihet, ekonomisk sådan, men också själslig och fysisk. En frigörelse från den dödligt monotona arbetsvardagen som de allra flesta av oss måste delta i. FIRE är en ny inställning till pengar som hjälper dig på resan till ekonomisk frihet genom sparande och smarta investeringar.

Jag liknar det vid en tystlåten revolution i ett land där god arbetsmoral är en flagga som vi lär oss hålla högt sedan barnsben. FIRE är en maktförskjutning från beroende till oberoende, från maktlöshet till kontroll. Från rädsla till trygghet. Och som alla framgångsrika revolutioner planeras den sent på natten vid dunkelt belysta köksbord.  Skillnaden är att denna revolutionen sker i strumplästen med en kopp te och protokollförs i excel-ark efter att barnen somnat. Eller så ser det i alla fall ut hemma hos oss. 

Tid är det mest värdefulla vi har

FIRE står för Financial Independance Retire Early och är en privatekonomisk rörelse där helt vanligt folk har bestämt sig för at lämna det ökända ekorrhjulet i förtid. Metoderna för att lyckas med att bli ekonomiskt fria är otaliga och ofta väldigt snillrika. Vissa anammar en preussiskt sparsam livsstil och når FIRE snabbt (och när jag säger snabbt så menar jag att det tar mellan sju och tio år). Andra vill inte eller orkar inte med det tempot och har en mer flexibel inställning, vilket gör att resan tar lite längre tid i anspråk, runt 15 år eller mer. Gemensamt för de flesta inom FIRE är att man investerar en stor del av sin inkomst på börsen. Vissa investerar så mycket som uppemot 50-75% av lönen efter skatt. Oftast, men inte alltid, sker investeringarna i breda indexfonder (något jag kommer fördjupa mig i kommande inlägg). 

Slutmålet är att bygga en pengamaskin som täcker dina utgifter varje månad och därmed frigöra dig från kravet på lönearbete. FIRE är en idé, eller ett trossystem, som förenar människor i sitt normbrytande perspektiv på pengar. Tid är det värdefullaste vi har och FIRE-rörelsen vill skapa bästa möjliga förutsättningar för alla att få ut så mycket tid vi kan i livet. Istället för att växla in våra dyrbara timmar och göra en arbetsgivare förmögen vill vi istället få vår intjänade lön att börja arbeta för oss så att vi snabbare kan äga vår tid. 

FIRE – En snabb historik 

FIRE-rörelsen startade egentligen redan i början av 90-talet. Då fick idén om ekonomisk frihet ett stort medialt genomslag när Vicki Robin, en av författarna till boken ”Your money or your life”, var med som gäst hos Oprah Winfrey. Men det var först på 2010-talet som begreppet FIRE etablerades av amerikanska bloggare. De populariserade det som nu är rörelse med hundratusentals följare och anpassade den till nutiden.

Wikipedia beskriver FIRE som en rörelse där utövarna genom aggressivt investerande uppnår ekonomisk frihet tidigt i livet genom att följa ett par enkla regler. Det finns många bloggar och böcker om rörelsen i USA och de har därför ett amerikanskt perspektiv. I USA investerar man i fonden VTSAX, planerar sin 401k och utnyttjar kreditkort för Frequent Flyer miles. Saker som inte gäller för oss här i Sverige. Mycket kan adapteras rakt av, som att spara i indexfonder, men det finns också tillräckligt mycket som skiljer våra länder åt för att den här bloggen ska fylla ett syfte. Här vill jag helt enkelt både ge en introduktion till FIRE och anpassa rörelsen till våra förutsättningar. 

4% regeln – Lean & Fat FIRE

Det finns några universella regler för FIRE. En sådan är 4%-regeln. En grundbult för att räkna ut hur mycket pengar du behöver ha för att kunna kalla dig ekonomiskt fri. Den innebär att när du har 25 gånger dina totala årliga fasta utgifter i investerat kapital på börsen kan du ta ut 4% av det kapitalet varje år utan att kapitalet statistiskt sett kommer urholkas över tid. Det innebär att om du inte ökar dina utgifter, så är du ekonomiskt fri för alltid. 

När du har 25 gånger dina totala årliga fasta utgifter i investerat kapital på börsen kan du ta ut 4% av det kapitalet varje år utan att kapitalet statistiskt sett kommer urholkas över tid.

Så om du har fasta utgifter på 20 000 sek så behöver du: 20.000 x 12 x 25 = 6.000.000 sek för att täcka dina utgifter och leva ett fritt liv. Det innebär samtidigt att om du minskar dina utgifter så minskar du också åren att för att nå ekonomisk frihet. Ett faktum som gör oss FIRE-anhängare till väldigt ekonomiska personer, som lärt sig vända på varenda krona i vardagen. Ett gäng snåljåpar helt enkelt. Men bara i andras ögon, vi har oftast inga känslor av försakande. Vi VILL spara så mycket som möjligt, sparandet har fått ett syfte och vi kan inte bärga sig för att nå den där magiska guldkrukan vid slutet av regnbågen. Denna återhållsamma inställning går under benämningen Lean FIRE. 

Andra känner att de vill täcka sina utgifter plus nöjen och en resa varje år, en så kalla Fat FIRE. Principen är densamma; räkna ut vad utgifterna blir per år och multiplicera det med 25.

Låter det ouppnåeligt? Tro mig det är det inte. Det handlar om att ta några viktiga och väl avvägda beslut angående din ekonomi och låta tiden ha sin gång.   

Röda eller blå ekonomiska piller

I sci-fi klassikern The Matrix får huvudkaraktären Neo veta att livet han lever egentligen bara är en chimär. Ett system riggat för att ge energi till en högutvecklad AI som utnyttjar människor som levande batterier. För att hålla människorna i schack har robotarna skapat en skuggvärld som upprätthåller en illusion av normalitet för alla människor. Neo får chansen att frikoppla sig från skuggvärlden och frigöra sig från sina mentala bojor. I en numer ikonisk scen får han välja mellan ett rött och ett blått piller. Det blå får honom att somna om och glömma vad han nyss fått lära sig, lyckligt omedveten om att han blir utnyttjad. Det röda lovar ett ärligt uppvaknande ur dvalan. 

Allt prat om pengar och investeringar kan kännas främmande, krångligt och läskigt. Kanske känner du att FIRE bara verkar vara för de övre samhällsklasserna? Inget kunde vara längre från sanningen. FIRE är absolut inte riktat till höginkomsttagare. Det ställer inga krav på dig om att kunna allt om börsteori och annat krångligt. Och du måste inte ha ett stort kapital på sparkontot för att komma igång. Tvärtom är metoderna och verktygen enkla att anamma. Är du en ensamstående trebarnsmorsa ute i landet, van vid att kämpa för och tänka smart om dina pengar, så kommer du ha det enklare att ställa om din ekonomi än en högavlönad it-konsult från Vasastan (ja det är där dom bor, varenda en), det är jag övertygad om.

Så vad är FIRE (Financial Independence Retire Early)? Sammanfattat är det en värderingsdriven inställning till livet och pengar. Som sådan utgår den objektivt från din ekonomiska situation. Det spelar ingen roll vem du är, hur mycket du tjänar eller var och hur du bor. Verktygen är helt anpassningsbara och du bestämmer själv på vilket sätt du vill använda dem.

FIRE hjälper dig på resan till ekonomisk frihet genom sparande och smarta investeringar. En inställning som gav mig en glimt av The Matrix och när idén väl fått fäste svalde jag det röda pillret utan att tveka. Vad väljer du?

Missa aldrig ett inlägg! Ingen spam eller reklam. Bara bra tips på vägen till ekonomisk frihet. Prenumerera här!