Michael Kitces är en finansiell rådgivare från USA. I ett mycket intressant avsnitt av ChooseFI-podcastenberättar Kitces hur många av hans klienter tröttnar på sin tidiga pension och börjar konsulta eller starta upp små företag. Och därmed börja tjäna lite pengar vid sidan av. Ekonomisk frihet hade i deras fall helt enkelt mått bra av att planeras med lite flextid i åtanke.
Han ser det gång på gång.
Hans slutsats är att vi inte är riktigt gjorda för att göra ingenting efter att de nått ekonomisk frihet. Dom allra flesta saknar att jobba, ha kollegor och att vara produktiva och kreativa medlemmar i samhället. Och om det du gör drar in lite cash så har det påverkan på hur mycket pengar du egentligen behöver ha investerat för att nå ekonomisk frihet.
Vi har för stort fokus på värsta tänkbara scenario
Hans poäng börjar med 4%-regeln. Dess tillkomst handlade om att hitta den summa som var ”failsafe”. Det vill säga den summa pengar du behöver för att ALDRIG få slut med pengar när du börjar med dina uttag. Studien byggdes på empiriska data från (amerikanska) börsens tillkomst och med ett planerat tidsspann på 30 år.
Den summan kom Bill Bengen, upphovsmannen till studien, fram till var 25 gånger dina årliga utgifter, vilket kan översättas till ett fyraprocentigt uttag varje år.
Bengen har sedermera själv reviderat sina studier och tycker numer att ca 5% är ett rimligt uttag för ekonomisk frihet, dvs 20 gånger dina årliga utgifter.
Men Kitces menar att vi fokuserar för mycket på ”failsafe”-siffran.
FIRE-anhängare är ett ängsligt folk och har stort fokus på domedagsscenarier, men den världsbilden riskerar att skapa en ganska skev uppfattning av verkligheten.
Ekonomisk frihet handlar om sannolikheter
Med 4% uttag är det högst osannolikt att du sett över 30 år får slut på pengar. Med över 95% säkerhet klarar du dig igenom alla historiska björnmarknader faktiskt. Regeln är baserad utifrån ett (1) scenario i historien, mer specifikt år 1968. Om du gick i pension i oktober 1968 möttes du av en 14 år lång björnmarknad som gjorde att du precis klarade dig på dina 4% i 30 år.
För att skapa lite perspektiv måste vi betrakta regeln från flera håll. Med 4% uttag är det lika sannolikt att du har nio gånger pengarna efter 30 år som att du tar ut dina sista kronor år 30!
Så om ekonomisk frihet för dig är 5 miljoner kronor och du tar ut 4% varje år är sannolikheten lika stor att du har 0 kr år 30, som att du har 45 miljoner!
Om din FIRE-siffra är 5 miljoner kronor och du tar ut 4% varje år är sannolikheten lika stor att du har 0 kr år 30, som att du har 45 miljoner!
Inte nog med det, medianen ger tre gånger pengarna. Det vill säga dina 5 miljoner förvandlas till 15 miljoner på 30 år, 50% av gångerna!
Vi är biologiskt programmerade att undvika risker
Om vi endast fokuserar på sämsta möjliga utgång blir vi blinda för både medianen och för bästa möjliga utgång.
Det är dock inte så konstigt att vi är lite svartsynta. Det finns otaliga studier som visar hur människor värderar en förlust mycket högre än en vinst. Daniel Kahneman är professor i ekonomi och psykologa, och om du inte läst hans bok ”Tänka snabbt och långsamt”, så är den ett hett tips för att förstå hur den mänskliga hjärnan sorterar våra intryck och valmöjligheter och leder oss i våra beslut.
Jag tror inte jag kommer ta ut mindre än 4%, snarare tvärtom. Men som en rolig parentes ger 3,5% uttag, dvs 0,5% mindre än regeln förespråkar, en median på 40 miljoner kronor och ett bästa utfall på 71 gånger pengarna, eller 355 miljoner kronor. Och 95% av gångerna så dubblar du dina 5 miljoner. Whuff!
Kitces adaptiva uttagsnivåer
Som ett svar på denna sifferexercis menar Kitces att det är upp till var och en och tänka igenom hur dom ser på ekonomisk frihet. Är du en nervös själ som alltid tar det säkra före det osäkra? Är du fast inställd på att aldrig jobba en dag till i ditt liv efter FIRE? Ja då kanske 4% eller till och med 3,5% uttag är rätt för dig.
Men då Kitces erfarenhet visar att de flesta faktiskt jobbar i någon kapacitet efter sin planerade (förtida) pension så har han satt upp ett system för två adaptiva uttagsnivåer efter man nått ekonomisk frihet.
Så vad betyder detta på ren svengelska?
Flexibel uttagsnivå: Metod 1
Den första metoden är superenkel. Om din portfölj ökar med 50% i värde så kan du ge dig själv en löneökning på 10%. Men du får bara löneförhandla med dig själv var tredje år.
Flexibel uttagsnivå: Metod 2
I denna variant siktar du på att ta ut 5% årligen men är beredd på marknadens svängningar genom att sätta upp vägräcken på 4% och 6%. Om din portfölj nån gång under de första 15 åren svänger så pass mycket att din uttagsnivå antingen går över 6% eller under fyra så anpassar du uttaget med 10% upp eller ner. Med metod 2 anpassar du din portfölj årligen.
Visst, ett uttag som sänks med 10% svider lite. Det kan innebära att du behöver ta ett extraknäck det året, eller dra ner på spenderandet. Men det är samtidigt inte hela världen. Du kommer sannolikt inte behöva göra några livsomvälvande val för att klara din budget.
Jag är väldigt förtjust i Kitces idéer om adaptiva uttag. Det måste finnas en flexibilitet för det oväntade, inte bara på börsen, men för livet i stort. Kanske är det så att man inte kommer vilja jobba mer efter man nått ekonomisk frihet, men kanske är det så att man jobbar mer än någonsin, eftersom man gör nåt man verkligen älskar.
Ett flexibelt förhållningssätt till din privatekonomi
Sanningen är att vi inte vet vad FIRE kommer skapa för nya livsmönster. Bättre då att låta planen följa ens liv istället för att låta den diktera ens framtid. Så länge den planen inte baseras på överkonsumtion och allmänt slöseri, men sån är ju inte du eller hur?).
Anledningen till varför jag strävar efter att nå FIRE handlar mycket mer om de första två bokstäverna än de efterföljande två. Jag är med andra ord mer intresserad av finansiell frihet än tidig pension.
Faktum är att jag inte tror på tidig pension alls. Jag är ganska säker på att jag kommer bli extremt uttråkad om jag bara slår dank hemma.
Jag är dessutom inte intresserad av golf och har inget annat intresse som konsumerar massor av tid. (Mina försök att öka i marklyft gills inte riktigt, det tar några timmar varje vecka i anspråk men är inget jag tänker låta diktera mina dagar).
Vad jag är ute efter är möjligheten att kontrollera min tid mer än vad jag gör idag
Ett sätt att göra det på är att gå ner i tid och jobba 40-50%. Eller alternativt, att säga upp mig och samtidigt starta upp en frilansverksamhet. Jag förstår att det inte är något som alla kan göra, men i mitt yrke är det fullt möjligt.
Om jag gör det så skulle jag frigöra tillräckligt mycket tid för att kunna satsa på andra mål jag har. Ett sådant mål är kreativt skrivande. Jag har en byrå full av halvfärdiga uppslag till böcker och filmer. Att kunna lägga mer tid på kreativt skrivande är en stor anledning till att FIRE attraherar mig så mycket.
Vad innebär detta i ekonomiska termer?
Jo, om planen inte är att sluta jobba helt, utan snarare att jag går ner i arbetstid med säg 60%. Då är ekonomisk frihet för mig otroligt mycket närmre, jämfört med om jag skulle låta min passiva inkomst försörja mig helt.
Avståndet till FI kortas drastiskt. Rent tekniskt blir jag ju inte ekonomiskt oberoende, men jag skulle jobba en i mina ögon rimlig mängd timmar på mina egna villkor och satsa på andra saker jag brinner för (pun intended). Jag blir FI-ish.
Många som nått ekonomisk frihet ångrar att de fokuserade så mycket på sin FIRE-siffra
Efter att ha läst otaliga bloggar om ekonomiskt oberoende tycker jag mig också se ett mönster. De som nått ekonomisk frihet ångrar att de var så fixerade vid att nå sin FIRE-siffra och inte gick ner i tid tidigare.
Jag tror precis som Kitces säger, att många kommer vilja jobba trots att de når FIRE och att det värvet kommer generera åtminstone lite inkomst.
Men oavsett vad man drömmer tror jag att det är viktigt med en tydlig plan inför sin ekonomiska frihet. Annars riskerar man att stå oförberedd i nåt villrådigt tomrum, oförmögen att göra nåt mer än titta på när tsunamin av existentiell ångest sköljer över en.
För det tror jag den gör om man inte är förberedd.
Jag är som sagt ganska många år ifrån ekonomisk frihet om 4% ska täcka alla mina utgifter. Jag är lite närmre om jag utgår den nya 5%-regeln. Men jag är ganska nära om jag planerar att jobba litegrann efter FI och bli FI-ish.
FI-ish: En snabb räkneövning
Låt säga att du behöver 16 000/mån för att nå ekonomisk frihet.
På 4% uttag behöver du då 16k x 12 x25= 4 800 000
Om du börjar på noll och kan spara 10 000 i månaden så innebär det 15,5 års sparande med 11% genomsnittlig återbäring på börsen (OMX historiska genomsnitt).
På 5% uttag behöver du 16k x 12 x 20= 3 840 000. En hel miljon mindre.
Men låt säga att du kan tänka dig jobba deltid och kanske dra in 12 000 per månad.
På 4% uttag så behöver du 4k (16-12) x 12 x25= 1 200 000
På 5% uttag så behöver du 4k x 12 x20= 960 000kr
Om vi utgår från samma förutsättningar med 0 kr i startkapital så ger det en sparhorisont på 7 resp 6 år, med 11% återbäring på kapitalet.
Du halverar alltså tiden fram till ett liv du skulle trivas med. Ett liv där du jobbar deltid med nåt du redan kan och gör bra. Och som ger en värdefull utväxling i form av småsnackande vid kaffemaskinen med kollegor och doodlande under dina Zoom-möte. (Jaja, även personlig och professionell utveckling och yada-yada).
Resten av tiden kan du lägga på vad du vill.
För att tjäna in de 12 000 kr skulle du med största sannolikhet kunna gå ner ganska rejält i arbetstid (oavsett vilket yrke du har).
Några Om och Men
MEN en liten brasklapp är på sin plats. Det korta tidsspannet gör beräkningen lite dodgy och osäkerheten större, det ska medges. Ofta beräknas börsens utveckling över ett 10 års-spann. Men summa summarum är att du kan nå FIRE mycket snabbare om du tror att du kommer vilja arbeta litegrann efter FIRE, och du satsar på att bli FI-ish istället.
Hur du ställer nivåerna: Hur mycket pengar du behöver, och hur mycket du tror att du kommer vilja jobba, är såklart upp till dig att fnula fram.
Pensionen ställer till det på ett underbart sätt
När du räknar ut den faktiska siffran och procentsatsen som ska plockas ut årligen kommer även pensionen spela en roll. Jag har ganska många år kvar innan den statliga pensionen kickar in vid tidigast 62 års ålder (kan mycket väl bli ännu senare då staten gillar att skjuta på åldersgränsen). Men jag är närmre gränsen för när jag kan ta ut min tjänstepension, vid 55 års ålder som tidigast, jag är i skrivande stund 38 år gammal.
Pensionen ställer till det hela på bästa möjliga sätt. Exakt hur blir temat för nästa inlägg.
Vill du ha mer?
Har du snubblat in på den här bloggen och känner att jag slagit an en känslomässig ekonomisk sträng du inte ens visste att du hade på din lyra? Tänker du ”GE MIG MER”? Börja gärna här.
Eller ännu bättre, skriv upp dig till mitt nyhetsbrev. Inga spam, ingen reklam. Bara mina bästa tips för hur du kan nå ekonomisk frihet. Sign-up i toppen på bloggen!
Frihet med FIRE finns även på Sociala Medier. Delta i diskussionerna du med!
